tag:blogger.com,1999:blog-73605042645374974612024-03-18T17:03:43.170+01:00Nyhetsbankenstefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.comBlogger1713125tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-82075389013151293522024-03-18T13:30:00.004+01:002024-03-18T17:03:09.484+01:00Sanningen om Ukrainakriget<p> <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQiiXklOz81jLZIxp864N8-Ca0HgExVxWZU9CJNag9CFbZtZe3im7vHy4aBeZsPyQGVq86JWQq2z9uCcN-PZP-tU7SeDRAGwMzapDet1-pF_jzyMJBupOf1ajhSDToKgrDAp0VKqKKDlEoDmyUGA7QKWZ3N9j1lGSIE-Bf09XNuSzLQGCEFW-UEq5QRGg/s1406/Clipboard%201.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="679" data-original-width="1406" height="310" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQiiXklOz81jLZIxp864N8-Ca0HgExVxWZU9CJNag9CFbZtZe3im7vHy4aBeZsPyQGVq86JWQq2z9uCcN-PZP-tU7SeDRAGwMzapDet1-pF_jzyMJBupOf1ajhSDToKgrDAp0VKqKKDlEoDmyUGA7QKWZ3N9j1lGSIE-Bf09XNuSzLQGCEFW-UEq5QRGg/w640-h310/Clipboard%201.jpg" width="640" /></a><br /><b>Studera pelarna ovan. De mörkblå staplarna visar döda civila i Ukrainakriget månad för månad. De ljusblå är skadade civila.</b></p>Med anledning av statistiken som kommer från <a href="https://ukraine.un.org/en/262581-protection-civilians-armed-conflict-%E2%80%94-february-2024">en färsk FN-rapport</a> menar jag att det inte är möjligt att beskriva det som händer som en "fullskalig rysk invasion".<p></p><span><a name='more'></a></span><p><span>En amerikansk statsvetare undslapp sig kommentaren att Ryssland kan föra tio krig som Ukrainakriget samtidigt. Även om det är ett spekulativt påstående ligger det något i det. Genom att kalla den ryska insatsen för en "särskilt militär operation" markerar den ryska försvarsledningen att det är en begränsad operation. <br /><br />561 barn har dödats i Ukraina. Alldeles nyss rapporterade chefen för UNWRA, FN:s byrå för palestinska flyktingar att 12 193 barn har dödats i bara fyra månaders konflikt där.<br /><br />Annorlunda uttryckt: På fyra månader har konflikten i Ghaza varit 41 gånger dödligare än två års krig i Ukraina.<br /><br />Nu är min fråga: Återspeglas dessa proportioner på minsta sätt i massmedias rapportering? Hur sanna är skildringarna från Ukraina som framställer den ryska krigföringen som exklusivt inriktade på att döda civila?<br /><br />En annan ofrånkomlig reflektion är att kriget klingar av i takt med att Ryssland säkrar alltmer av kontrollen över de fyra regioner som sägs ha anslutit sig till Ryska federationen. Det talar för att de ryska krigsmålen är begränsade.<br /><br />Den panikartade rapporteringen - ett slags ny dominoteori - säger att först tänker Putin ta Ukraina, sedan kommer ha att försöka invadera Europa. Den har inte stöd i data.<br /><br />Vidare: senast i veckan sa president Macron att väst aldrig kommer att "på eget initiativ" eskalera kriget i Ukraina. Så vem är det då som eskalerar det? Data tyder inte direkt på att ryska trupper trappar upp kriget.<br /><br />Hög tid att lansera en mer rättvisande bild av kriget i Ukraina. OK, den ger inte vatten på Nato-kvarn, men den skulle hjälpa beslutsfattare att komma fram till vettiga beslut för Sveriges del.<br /><br />Att pumpa in artillerigranater i Ukraina för att lägga nytt bränsle på brasan framstår som en särskilt cynisk strategi i ett läge där det kanske finns en strimma av hopp om förhandlingar.<br /><br />Slutligen: en snabb reaktion från en läsare på ovanstående:<br /></span></p><p class="MsoNormal"></p><blockquote><p class="MsoNormal">"Din FN-statistik fick mig att tänka på frågan hur många 'ukrainska' civila som dödats ? Ur Kievs synvinkel handlar det om
folk som de i vilket fall vill bli av med, de som talar ryska och bor i
krigszonen. 'Bomba dem med atombomb' som Julia Timosjenko föreslog.
Därtill har de beskjutits dagligen ända fram till Avdejevkas fall. I Mariupol
hamnade civila i korselden därför att Kievs trupper hindrade dem från att ta
sig ut."</p></blockquote><p>Vid ett tidigare tillfälle räknade jag ut att det var 15 gånger dödligare att bo i Lugansk, Donetsk Zaporozje eller Cherson-regionerna än i de områden Kievregimen kontrollerar.<br /><br />Våldet mot civila är ytterst en följd av Kievs folkmordiska beslut 2014 att inleda en "anti-terroristisk operation" mot de upproriska rysktalande regionerna. <br /><br /><i>Stefan Lindgren</i></p><p><span><br /><br /><br /></span></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-65932871305000576602024-03-16T14:57:00.008+01:002024-03-16T14:57:59.043+01:00Granatkoalition Scholz/Tusk/Macron vill rädda EU<p><b><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjuTg9PZsbQNnQ6yIsBhOXXRzT2l0v8tH27QJ7OTitTwLNKQ1hPkn3wzyD6jJM0Ijf2m_Cw0OT7XiYTz9qnTbPR0TeZCzdv_JNCWXjX1OVoJweTp6IO18I3QCD3bPczjWg63xZV7kzCKq_bqdCP4UFGjbR8820N9ESfGsa2q0qkKvE1-fP_59dZpApZcgE/s800/c5286cbbba6f47fe3a3cf3be0b25426a.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="568" data-original-width="800" height="454" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjuTg9PZsbQNnQ6yIsBhOXXRzT2l0v8tH27QJ7OTitTwLNKQ1hPkn3wzyD6jJM0Ijf2m_Cw0OT7XiYTz9qnTbPR0TeZCzdv_JNCWXjX1OVoJweTp6IO18I3QCD3bPczjWg63xZV7kzCKq_bqdCP4UFGjbR8820N9ESfGsa2q0qkKvE1-fP_59dZpApZcgE/w640-h454/c5286cbbba6f47fe3a3cf3be0b25426a.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">En Nato-granat som slog ner i Petrovskij-regionen i Donetsk igår dödade tre barn, födda 2007, 2014 och 2021. Källa: <a href="https://antifashist.online/item/ukrainskie-fashisty-natovskim-snaryadom-razrushili-dom-v-donecke-pogibli-troe-detej.html">Antifascist</a>.</td></tr></tbody></table><br />Medan Ungerns Viktor Orbán i veckan höll brandtal för att resa Europa till "kamp mot EU "samlade Tysklands, Frankrikes och Polens ledare i Berlin för att enas om nya sändningar av långskjutande artilleri till Ukraina.</b><br /><br />Ska mer krig rädda EU som åtnjuter allt mindre förtroende bland medborgarna?</p><a name='more'></a><p></p><article class="tickerEvent_tickerEvent__4U8eg tickerEvent_info__Zge57"><section class="tickerEvent_tickerEventHeader__UXJkx"><p>Frankrikes statschef fortsätter sin verbala upptrappning. Strax före ett möte med förbundskansler Scholz och premiärminister Tusk i Berlin sa han några oroande saker, rapporterar <a href="http://lostineu.eu">lostineu.eu</a>.</p><span id="more-196986"></span><p>Före mötet framträdde Macron i fransk tv (se <a data-wpel-link="external" href="https://www.lemonde.fr/politique/article/2024/03/15/interview-sur-l-ukraine-emmanuel-macron-confirme-que-rien-ne-doit-etre-exclu-et-recuse-les-accusations-d-opportunisme-electoral_6222077_823448.html" rel="nofollow external noopener noreferrer" target="_blank">Le Monde</a>) och betonade det <strong>"existentiella" hot </strong>som denna konflikt <em>utgör "för vårt Europa och </em><strong><em>för Frankrike </em>" </strong>.</p><p>EU befinner sig i en permanent kris, medgav Macron. Kort före EU-valet har unionen tagit på sig ett <em>"omöjligt uppdrag" </em>dvs. att hålla Ukraina under armarna till varje pris.<br /><br /><em>"Om situationen förvärras <strong>måste vi vara redo </strong>och vi kommer att vara redo</em>", fortsatte han, utan att utesluta stationering <strong>av franska soldater på ukrainskt territorium </strong>.</p><div class="tve-tl-cnt-wrap"><p><em>"Det pågår en <strong>eskalering </strong>från Rysslands sida" </em>och <em>"vi måste säga att vi är redo att svara", </em>betonade han, knappt tio dagar efter att ha sagt i Elysée-palatset den 26 februari att <em><strong>"ingenting </strong>kan </em>uteslutas ." .</p><p>Han betonade att "<i>i vårt ordförråd har vi satt </i><strong><i>för många gränser". </i>N</strong>ågra timmar senare flög han till Berlin för att träffa förbundskansler Olaf Scholz.</p><p>Oppositionen <a data-id="196165" data-type="post" data-wpel-link="internal" href="https://lostineu.eu/ukraine-krieg-macron-handelt-unverantwortlich/">avvisar återigen Macrons ord som "oansvariga.</a> Och Macron har inte egen majoritet i parlamentet. Han förlorade senast fransmännens förtroende med sin pensionsreform. I undersökningar inför valet till Europaparlamentet ligger nationalisterna långt framme.</p><p>Ekot i den "internationella säkerhetsgemenskapen" (läs: USA och dess vasaller) är helt annorlunda. Där hyllas Macron för sin "beslutsamhet". Vissa kallar honom till och med för "den nya ledaren".</p><p>Problemet är dock att Frankrike har en kärnvapenstyrka, om än en liten sådan, men är inte förberett på ett landkrig. Retoriken stämmer inte överens med kapaciteterna.</p><p>Det stämmer inte överens med åtgärderna heller. Det har tydligen funnits franska krigare i Ukraina under lång tid, men Frankrike levererar jämförelsevis få vapen. Vill Macron distrahera från detta med sin grandiosa retorik? undrar Erik Bonse som ger ut lostineu.eu.</p><p>Han citerar en frätande och korrekt kritik av Macrons krigshets från fransmannen A. Bertrand som <a data-wpel-link="external" href="https://x.com/RnaudBertrand/status/1768474656238137365?s=20" rel="nofollow external noopener noreferrer" target="_blank"> skriver på "X":</a></p><blockquote class="wp-block-quote"><p>Hur i hela friden kan ett nederlag för Ukraina anses vara "existentiellt" för Frankrike? Ukraina är inte med i EU, inte i Nato, ligger 4 länder och cirka 2 500 km bort... Före kriget 2021 exporterade Frankrike för bara 1,5 miljarder dollar per år till Ukraina (löjligt låga 0,2 % av dess totala export) och importerade en ännu mindre, 856 miljoner USD från Ukraina (0,1 % av dess totala import). Frankrike har inga särskilt starka historiska eller kulturella band till Ukraina och Ukrainas läge är inte särskilt strategiskt för Frankrike.</p></blockquote></div></section><section class="tickerEvent_tickerEventContent__GrFPB"><div class="tickerEvent_element__voPLD"><p>Men kansler
Olaf Scholz ställer upp på Macrons krigsretorik av egna inhemska skäl. Han behöver försvara sin regering och sitt beslut att inte skicka Taurus mot en opposition både inom och utom trafilkjuskoalitionen.</p><p>Frankrike,
Tyskland och Polen är "förenade, beslutsamma" och "beslutna att aldrig
låta Ryssland vinna", förklarade Emmanuel Macron i Berlin på fredagen
tillsammans med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och Polens
premiärminister Donald Tusk.</p></div></section></article><article class="tickerEvent_tickerEvent__4U8eg tickerEvent_info__Zge57"><section class="tickerEvent_tickerEventContent__GrFPB"><div class="tickerEvent_element__voPLD"><p>"Vi
kommer att fortsätta som vi har gjort sedan den första dagen, för <i>att
aldrig ta initiativ till någon eskalering</i>", tillade den franske
presidenten efter veckor av spänningar, särskilt med Tyskland, om
strategin för stöd till Ukraina. "Vi kommer att fortsätta att stödja
Ukraina och dess folk så länge det behövs", försäkrade han pressen efter
ett trevägstoppmöte. <br /><br />Löftet att aldrig ta initiativ till en eskalering är intressant. FN:s övervakning av striderna tyder närmast på att dessa - räknat i döda och sårade civila - långsamt har avtagit i takt med att Ryssland har säkrat kontrollen av de fyra regioner som det gör anspråk på.<br /><br />Sker det någon eskalering i nuet kan det bara syfta på Kievs tilltagande terrorbeskjutning av civila områden långt inne i Ryssland.<br /><br />Macrons retorik må vara farlig, illavarslande, men framför allt är den vilseledande.<br /><br /><i>Stefan Lindgren</i></p><p><br /></p></div></section></article><div class="sc-fef709df-0 enPnCd" style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px;"><div class="ad_adContainer__ZwuBB ad_isHidden__PC8mS" data-testid="Ad" id="inside-full-content-pos1"><div id="tatm-inside-full-content-pos1"><iframe height="0" id="google_ads_iframe_46753895/fr-lessentiel.lu/inside-full-content-pos1/monde_1" style="border-style: initial; border-width: 0px; height: 0px; left: 0px; position: absolute; right: 0px; width: 0px; z-index: -1;" width="0"></iframe></div></div></div>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-79236585457816520652024-03-14T18:13:00.004+01:002024-03-14T18:13:22.945+01:00Tyska förbundsdagen mot att skicka Taurus<p><b></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjApXhW7bM26xBPcHrW4iNGH_C2yB7Abrv4Usmc9mhRyJVDj0iGsFlk449l9H7FtFXgjcVP2DstXAKa0QrDFfB2xNFd78dXDrWKu6DtAaonlLFgpoI9LhaEeu1s19r_ut2uOP1YXWPD9MFWoundu3W7jw_0islm33UzOhbc0zvwLiG1fuqGsNWiUVLpYaw/s3253/Maischberger_-_2023-02-08-6660.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3253" data-original-width="2440" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjApXhW7bM26xBPcHrW4iNGH_C2yB7Abrv4Usmc9mhRyJVDj0iGsFlk449l9H7FtFXgjcVP2DstXAKa0QrDFfB2xNFd78dXDrWKu6DtAaonlLFgpoI9LhaEeu1s19r_ut2uOP1YXWPD9MFWoundu3W7jw_0islm33UzOhbc0zvwLiG1fuqGsNWiUVLpYaw/w480-h640/Maischberger_-_2023-02-08-6660.jpg" width="480" /></a></b></div><b><br />Idag beslutade den tyska förbundsdagen med 494 röster mot 188 att avslå en motion från CDU/CSU om att skicka Taurus-missiler till Ukraina.</b><br /><br />Det allvarliga i situationen är att bl.a den tyske flygvapenchefen diskuterat att sätta in Taurus mot Krimbron, som till och med tyska lagstiftare erkänner "delvis" ligger i Ryssland.<br /><br />Det skulle betyda öppet krig mellan Tyskland/Nato och Ryssland.<br /><br />Har ni alla förlorat förståndet?" frågade Sahra Wagenknecht, ledare för det nya partiet BSW.<a name='more'></a><br />Det pikanta i situationen är att två av socialdemokraternas koalitionspartners - De gröna och liberala FDP - båda säger sig vara för att skicka Taurusmissiler.<br /><br />Men för att inte spränga koalitionen röstade de inte för CDU/CSU-motionen.<br /><br />Mot röstade förutom socialdemokraterna, Die Linke, AfD och BSW (Bündnis Sahra Wagenknecht).<br /><br />Till yttermera visso försvagades kansler Schultz position av att den egna fraktionen i huvudsak argumenterade för ökad vapenhjälp till Ukraina - förutom Taurus.<br /><br />SPD:s talesman skröt med att regeringen under SPD:s ledning under de båda sista åren skickat 85 miljarder euro till kriget, mer än något annat europeiskt land.<br /><br />I ett läge där majoriteten <i>egentligen</i> är för att skicka Taurus och en stor majoritet stöder ökade vapensändningar, ter sig situationen tämligen dyster.<br /><br />Mest tycks det vara en tidsfråga innan Tyskland även överskrider denna "röda linje" (tidigare var tvungna stridsvagnar och stridsflyg sådana linjer, som senare sorglöst passerades.<br /><br />Konsekvenserna är svåröverskådliga. Tyskland får enligt sin författning bara använda stridskrafter till det egna landets försvar. Dessutom vilar Tysklands hela existens fortfarande på överenskommelser mellan segrarmakterna i andra världskriget.<br /><br /><i>Stefan Lindgren</i><p></p><p>Se debatten här, i synnerhet Sahra Wagenknechts inlägg kl 1.24.44:<br /><br /><i><a href="https://www.bundestag.de/dokumente/textarchiv/2024/kw11-de-ukraine-992936">https://www.bundestag.de/dokumente/textarchiv/2024/kw11-de-ukraine-992936</a></i></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-42939250225493800932024-03-13T19:27:00.007+01:002024-03-13T19:28:30.573+01:00Putin idag: Öppen för förhandlingar<p><b></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAT0i3_td9oI6sC8MXKNnLN0PEADX5htFqVTcuacojUbalAcPkycEQotT6lSgmx-YlQNC86_-s8EM6-UqgbQj9XgrzoVxW3qdoI8-Q-ahhSXSWwq2jFfOX87dLoTLMfvjMsWmY5luyTeBWoBkNQrHfsJoxwonavk90G-MWZklcVgUQBvF0fU3gB3yvfbo/s605/Clipboard-1.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="373" data-original-width="605" height="394" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAT0i3_td9oI6sC8MXKNnLN0PEADX5htFqVTcuacojUbalAcPkycEQotT6lSgmx-YlQNC86_-s8EM6-UqgbQj9XgrzoVxW3qdoI8-Q-ahhSXSWwq2jFfOX87dLoTLMfvjMsWmY5luyTeBWoBkNQrHfsJoxwonavk90G-MWZklcVgUQBvF0fU3gB3yvfbo/w640-h394/Clipboard-1.jpg" width="640" /></a></b></div><b><br />Vi har aldrig vägrat att förhandla, förklarade Rysslands president Vladimir Putin i en intervju idag med Rossija-1:s nyhetsankare Dmitrij Kiseljov.</b><p></p><p class="MsoNormal">Men det måste ske med utgångspunkt från de nya realiteterna - på marken, tillade han.<span></span></p><a name='more'></a><p></p><p class="MsoNormal">- När vi förde förhandlingar i Turkiet, i Istanbul, kom förhandlarna ut med en tjock foliant med dokument, ja faktiskt ett avtal, en preliminär överenskommelse. Utdrag från detta avtal finns tillgängliga. Det paraferades av förhandlingsdelegationerna, i Ukrainas fall med herr Arachamijas underskrift </p><p class="MsoNormal">- Han har själv berättat att sedan anlände Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson och avrådde från att slutligt skriva under och följaktligen verkställa detta
överenskommelse.</p><p class="MsoNormal">- Ja,
vi är redo att förhandla, men inte på grundval av någon "önskelista" som tillkommit sedan man intagit psykotropiska preparat, utan på grundval av de realiteter som uppstått på marken.</p>
<p class="MsoNormal">- Vi vill inte förhandla bara för att de har slut på patroner... Det måste vara allvarliga samtal som tar hänsyn till båda parters säkerhetsintressen.<br /><br />Angående diskussionen i väst om att sätta in trupp i Ukraina varnade Putin för att det kan leda till allvarliga
geopolitiska konsekvenser.</p><p class="MsoNormal">- Om polska trupper går in i Ukraina för att t.ex. täcka den ukrainsk-vitryska gränsen, tror jag inte att de någonsin kommer att lämna dessa områden, som ju införlivades i Sovjetunionen under Stalin.<br /><br />- Det är klart att Polen vill ha tillbaka dessa territorier. Sedan kan andra vilja följa deras exempel.</p>
<p class="MsoNormal">En fråga om Putin någonsin övervägt att ta hjälp av Demokratiska folkrepubliken Korea med dess två miljoner man starka armé, svarade Putin avvisande. </p><p class="MsoNormal">- Vi klarar de uppgifter som vi har ställt oss.</p><p class="MsoNormal">Om västs överläggningar att skicka Taurus eller andra långskjutande vapen "som kan nå Kreml" sa Putin:</p><p class="MsoNormal">- De fantiserar och försöker först och främst hålla uppe sin egen stridsmoral. Dessutom försöker de skrämma oss.</p>
<p class="MsoNormal"><span lang="sv">- Vad gäller Tyskland finns det konstitutionella problem. Om de leverera Taurus och dessa används mot Krimbron som även enligt tyskarna delvis är ryskt territorium, så bryter de mot den egna författningen</span>.</p>
<p class="MsoNormal">Beträffande Sveriges och Finlands Nato-medlemskap beklagade Putin detta, då relationerna varit goda, med Finland rentav "idealiska". Detta tvingar nu Ryssland att inrätta ett nytt försvarsområde och förlägga trupper utmed finska gränsen, som tidigare inte funnits där.</p><p class="MsoNormal">Apropå spekulationer om kärnvapen fick Putin frågan om han aldrig varit frestad att sätta in taktiska kärnvapen, t ex när Ukraina återtog Charkovs omgivningar eller Cherson.<br /><br />- Varför? svarade Putin oförstående. - Våra tillbakadragande skedde bara för att undvika extra förluster av personal. </p><p class="MsoNormal">Att det var riktiga taktiska drag har bekräftats av utvecklingen, menade Putin. Kievs försök att få fotfäste i Krynki på vänstra Dnepr-stranden förvandlades till en köttkvarn...</p><p class="MsoNormal">Om de senaste försöken från Ukrainas armé att tränga in i Belgorod- och Kursk-regioner regionerna förklarade Putin att de misslyckats kapitalt. Dessa attacker hejdades innan de ens passerat gränsen.</p><p class="MsoNormal">De ukrainska förlusterna angavs till cirka 230 man.</p><p class="MsoNormal">- Av åtta stridsvagnar som kom till användning förlorade de sju. Av tio pansarskyttebilar förlorade de tio, varav sju var ameirkanska Bradley.</p><p class="MsoNormal"><i>kremlin.ru</i></p><p class="MsoNormal"><b>Utförligare referat kommer i Ryska posten. Provprenumerera gratis genom att maila till ryskanyheter@gmail.com</b></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-25496289322072012672024-03-12T07:40:00.010+01:002024-03-12T08:02:41.244+01:0030 Nato-militärer kan ha omkommit i Donetsk<iframe width="560" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/M03cQfbyWCo?si=6r5oW16PeXUE9usw" title="YouTube video player" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share" allowfullscreen></iframe><p><b>Mer än tre dussin Nato-trupper, inklusive militär från Tyskland och
Storbritannien, kan ha omkommit när Ryssland bombade två amerikanska Patriot luftvärnskomplex i Pokrovskområdet 55 km väst om det befriade Donetsk, uppger den tidigare USA-officeren Stanislav Krapivnik.</b></p>
<div class="news_text">
<p>Den militära experten förklarade att vanligtvis
20 till 30 personer behövs för att betjäna två Patriotkomplex, skriver <a href="https://www.mk.ru/politics/2024/03/11/nazvano-chislo-oficerov-nato-likvidirovannykh-vmeste-s-kompleksom-petriot.html?utm_source=yxnews&utm_medium=desktop">Moskovskij Komsomolets </a>.<span></span></p><a name='more'></a> <p></p><p>Krapivnik vill inte utesluta att militär personal från andra Nato-länder, exempelvis Tyskland och Storbritannien, också var närvarande. </p><p>Det var den 9 mars som det ryska försvarsministeriet rapporterade att en Iskander-M OTRK-missil förstörde ett ukrainskt luftförsvarssystem i Pokrovsk-regionen i DPR. Först uppfattade man att det rörde sig på rysktillverkade S-300-komplex. Under analysen av den publicerade videon fann man att bilderna visade att två Patriot-luftförsvarssystem förstörts.<br /><br />Varje Patriot-missil kostar 200-300 000 dollar och själva komplexet 15 miljarder dollar.<br /><br />Sverige, som under f d försvarsminister Peter Hultqvist under protest från Försvarets Materielverk inhandlade Patriot för okänd summa, lär få anledning att utvärdera systemet. Liksom Polen vars luftförsvar bygger på 20 Patriot-komplex.<br /><br />I veckan slog ryska styrkor ut ytterligare två tunga
amerikanska stridsvagnar av modell Abrams. Totalt har fyra sådana stridsvagnar slagits ut.<br /><br />Den tredje slogs ut av en rysk
T-72-stridsvagn och den fjärde sattes i brand med ett enkelt raketgevär och en
åtföljande drönarattack.<br /></p><p><i>https://eadaily.com/ru/news/2024/03/09/vs-rossiiunichtozhili-
iskanderom-ukrainskuyu-zrs-s-300-vozlepokrovska, vzgljad.ru 12/3</i> </p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p><p><br /><br /><br /><br /></p><p><br /></p><div class="ads_inner" id="yandex_rtb_R-A-276631-55"><div></div></div></div>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-81516108192572409632024-03-08T18:15:00.003+01:002024-03-12T12:24:05.973+01:00Att även höra den andra sidan<p><b></b></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuKzPG3AKYhDrp_NXUtODyCcNQDf4SdOMfJqt49gMJfoBO6FOlQXnyxhoYV-oIO7vWEYEL5I5rOydRXX9bxscILIpMkcnTAnVF_Lke1J_VO6wrEGIo-uUCpf9F-nwlL43-DhvpTCbPxTyFL5XXlRaAIBqZ4Gugi0tyEedVCIYfpQ02vnD1cUTv0SKzaPc/s1200/676b3622-ec4d-4cbb-b955-5d64b98ef015.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="630" data-original-width="1200" height="336" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuKzPG3AKYhDrp_NXUtODyCcNQDf4SdOMfJqt49gMJfoBO6FOlQXnyxhoYV-oIO7vWEYEL5I5rOydRXX9bxscILIpMkcnTAnVF_Lke1J_VO6wrEGIo-uUCpf9F-nwlL43-DhvpTCbPxTyFL5XXlRaAIBqZ4Gugi0tyEedVCIYfpQ02vnD1cUTv0SKzaPc/w640-h336/676b3622-ec4d-4cbb-b955-5d64b98ef015.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Seneca den yngre, filosof, politiker och författare född 4 f.Kr. i Córdoba i Spanien, död 65 i Rom.</td></tr></tbody></table><b><br />Att även höra den andra sidan - </b><span style="font-size: 12pt;"><b>”Audiatur et altera pars” – är en uråldrig princip i romersk rätt som tillskrivs filosofen Seneca. </b><b>Hur ofta glömmer man idag inte denne elementära princip i media och politik? Dem man inte vill höra stänger man av, förbjuder, censurerar.</b><br /><br />Så härpå Sveriges första dag som Nato-medlem reflekterar Henry Söderström över hur principen inte använts när Sverige låtit sig skrämmas in i Nato.<br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 7.5pt; vertical-align: baseline;"><span style="color: #202122; font-family: "inherit", serif;"><span style="font-size: 12pt;"></span></span></p><a name='more'></a><span style="font-size: x-large;">D</span><span style="color: #202122; font-family: "inherit",serif; mso-bidi-font-family: "Segoe UI"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">et sägs med rätta att krigets första offer är sanningen. I stället för att vi som nyhetskonsumenter ska få en i möjligaste mån objektiv bild av t. ex. en pågående konflikt faller vi i olika grad offer för propaganda, beroende på vilken sida vi stöder, eller tycker mest illa om (som om det vore fråga om en fotbollsmatch). Man accepterar utan vidare källkritisk analys sådant som passar in i det egna narrativet och avfärdar och bortförklarar allt annat som skulle kunna ge en mer nyanserad bild som medvetna lögner eller konspirationsteorier. Folk som försöker få ett bättre grepp om sammanhangen löper risken att bli kallade både det ena och det andra.<br /><br /><div>Förenklat uttryckt: man tror på det man vill tro på och tar bara till sig sådant som bekräftar den egna åsikten, eller med ett modernt ord: konfirmeringsbias. En alternativ beskrivning av denna företeelse är att man frivilligt försatt sig i en filterbubbla. Förr i tiden handlade det i stort sett om vilka dags- resp. kvällstidningar man läste, medan det idag påverkas mer av algoritmer på nätet.</div><div><br /><span style="font-size: x-large;">H</span>jälp på traven får man alltså av massmedierna, som vill ge sken av att förmedla en objektiv bild av verkligheten. Objektivitetskravet, som ska vägleda mainstream media, gäller i ännu mindre utsträckning ifråga om rapportering om krig. När det handlar om de tongivande massmedierna i Sverige, rör det sig alltsomoftast inte om medvetna lögner, utan om att selektivt presentera nyheter utifrån ett visst perspektiv och utelämna sådant som kan ge fel signaler. Man tar t. ex. bara in experter (ofta genomgående samma personer) som ger näring åt det politiskt korrekta narrativet, varpå objektivitetskravet får stryka på foten. Jag tror detta till viss del sker omedvetet, eftersom narrativen verkar djupt förankrade på ett psykologiskt plan. I Sverige vill vi ju också uppnå konsensus, även om på ytan ofarliga ämnen förvisso varit föremål för debatt.</div><div><br />Den intellektuellt hederliga hållningen att försöka förstå bägge sidorna i en konflikt och inte entydigt ta parti för den ena sidan tas över av propaganda, som i flera avseenden är sanktionerad av överheten. I Sverige utsätts vi förvisso inte för dess grövsta former, men just genom att utelämna viktiga aspekter i analysen, blir bilden vinklad - ett känt journalistiskt grepp.</div><div><br /><span style="font-size: x-large;">N</span>är det handlar om pågående krig i världen är det förståelig nog en naturlig reaktion att i första hand fördöma angriparen/aggressorn. Själv anser jag som gammal pacifist att själva handlingen att starta ett krig är ett brott mot mänskligheten och att alla ansvariga bör ställas till svars för detta, genom att t. ex. sättas på de åtalades bänk i en krigstribunal. Frågan är bara vilka som bör betraktas som de skyldiga. Innan verklig rättvisa har skipats får vi anta att de åtminstone besväras av dåligt samvete.</div><div>Även om krig, enligt mitt förmenande, inte kan rättfärdigas som en fortsättning på politiken, måste det vara av yttersta vikt – i synnerhet för den idag tämligen tandlösa fredsrörelsen – att försöka förstå mekanismerna bakom det hela. </div><div><br /></div><div>Sanningen om kriget i Ukraina är inte så enkel eller skrämmande som tycks vara den allmänna meningen i Sverige och Europa, dvs. att Putin har stormaktsambitioner som går ut på att lägga under sig hela Europa. </div><div><br /></div><div><span style="font-size: x-large;">E</span>n förståelig anledning till att rapporteringen kring krig inte blir objektiv är att detta skulle spela den angripande sidan i händerna och kanske till och med försvaga försvarsviljan samt den allmänt rådande viljan att hjälpa till med vapen. Därför är det inte helt ovanligt med s k false flag operations, dvs. där endera sidan iscensätter olika typer av moraliskt förkastliga krigsbrott genom att skylla på angriparen, vilket oftast leder till en kombination av internationell fördömelse och empati för den drabbade och i förlängningen att ytterligare budgetmedel går till export av vapen. Detta är ett vanligt förekommande fenomen med många exempel från historien, vilket även Ukrainakriget kan uppvisa flera exempel på. Faktum är att dessa historier brukar sväljas med hull och hår av nyhetsförmedlarna, varefter de faktiska förhållande får liten, om ens någon, uppmärksamhet om de någonsin kommer på bordet.</div><div>Att Sverige och Europa officiellt tagit ställning för att rucka på objektivitetskravet visade sig i efter den 24 februari 2022 genom att förbjuda ryska nyhetskanaler, som Sputnik och Russia Today, vilket borde anses vara ett grovt åsidosättande av yttrandefriheten som dessutom underblåser den rådande russofobin med sina flerhundraåriga anor.</div><div><br /></div><div><span style="font-size: x-large;">Y</span>ttrandefriheten omfattar alltså inte ”fientlig propaganda”, något som det t.o.m. anses straffbart att citera. I EU-rätten väger alltså denna viktiga folkrättsliga princip i det avseendet ganska lätt. Bland de 15 ledamöterna som klubbade igenom detta beslut fanns en person från Sverige och en från Danmark, alltså länder vars grundlagar förbjuder både censur och distributionsförbud.</div><div>Detta antidemokratiska initiativ har sina försvarare inom etablissemangsmedia. Ett exempel är när ledarskribenten på DN, Erik Helmerson, i en uppmärksammad debatt menade att ”vänsterskribenten” Kajsa Ekis Ekman, som det stod i hans ledare, ”kritiserar ukrainska medier och hyllar Putins propagandakanal RT. Därmed har hon lyckats hitta en tredje ståndpunkt mellan mördare och offer.” Hon hade nämligen skrivit en egen ledare i tidningen <i>Dagens ETC </i>som visade på att den ukrainska nättidningen <i>Kyiv Independent</i> hade kopplingar till den högerextrema Azov-bataljonen.</div><div><br />Detta ledde i förlängningen till att hon under 2022 först fick lämna tidningen <i>Dagens ETC</i> och sedan även tjänsten som tillförordnad chefredaktör för tidningen <i>Arbetaren</i>. Stockholms tingsrätt kom sedan att ogiltigförklara uppsägningen och tilldöma henne ett stort skadestånd.</div><div><br /></div><div>Ett liknande öde rönte den tyske journalisten Patrik Baab efter en reportageresa i Ukraina där han besökte båda sidorna av fronten, vilket resulterade i en bok med samma namn. Väl hemkommen från krigsskådeplatserna blev han anklagad för att ha varit valobservatör i det ryskockuperade Donetsk och blev avskedad från sin tjänst i undersökande journalistik vid universitetet i Kiel.</div><div>Även i hans fall ledde ett domstolsförfarande till slut till upprättelse och skadestånd.</div><div><br /></div><div><span style="font-size: x-large;">I</span> Ryssland är förvisso situationen för yttrandefriheten oroväckande, när man kan få fängelse för minsta kritik av den ”militära specialoperationen” och där fredliga demonstrationer regelbundet utsätts för brutal repression eller långa fängelsestraff. Där räcker det med att publicera en bloggpost på sociala medier för att hamna i fängelse. </div><div><br />Om man ger sig in på vågspelet att försöka förstå Putins och den ryska regimens bevekelsegrunder löper man följaktligen risken att bli stämplad som ”Putinkramare”, ”ryssvänlig” etc. Det hör förstås till bilden att Putin själv och hans hjärntrust använder sig av samma retorik när de talar om nazister i Ukraina och stämplar inflytelserika oppositionella och kulturpersonligheter, både inom landet och utomlands, som ”utländska agenter”. I ett tal kallade Putin själv dessa som förrädare och femtekolonnare ska ”spottas ut ur munnen som insekter”. </div><div><br /><span style="font-size: x-large;">M</span>en är verkligen majoriteten ryssar så pass hjärntvättad med propagandalögner att de välkomnar Putins stormaktsambitioner eller finns det uns av sanning i det som Putin säger, dvs. att specialoperationens främsta mål består i avmilitarisering och avnazifiering av Ukraina, att Ryssland gick in i landet för att avvärja etnisk rensning av den stora ryskspråkiga befolkningen i Donbass samt. inte minst, att sätta stopp för en möjlig anslutning till NATO? </div><div>Det är frågor som intellektuellt hederliga samhällsdebattörer och journalister bör söka svar på i stället för att sälla sig till skaran av krigshetsare som förespråkar upprustning och krig i stället för avspänning och fred. Det är i det här sammanhanget man bör se Tucker Carlsons intervju med Putin härförleden.</div><div>Inte minst viktigt är detta i samband med medlarens roll under fredsförhandlingar, som förstås borde komma till stånd omedelbart.</div><div><br /></div><div>Sverige har under sin långa tid av neutralitet kunnat inta denna roll, särskilt under Kalla kriget, då stormakterna förde ett antal s.k. proxy-krig, där de mer eller mindre öppet stödde varsin sida i en mängd småkrig i världen. I flera fall är det förvisso svårt att peka på några entydiga stormaktsintressen, annat än viljan att genom vapenhandel profitera på andra människors olycka. I och med Sveriges ansökan om NATO-medlemskap avhänder sig tyvärr Sverige möjligheten att försöka släcka bränder för i diverse krishärdar, vilket är djupt beklagligt. </div><div style="font-size: 12pt;"><br /></div></span><p class="MsoNormal"><o:p><i><span style="font-size: medium;">Henry Söderström</span></i></o:p></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-43895472564360029582024-03-06T20:35:00.002+01:002024-03-06T20:35:24.886+01:00Moskva varnar för USA:s kärnvapen i Finland<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRuxufa4CpGEZW0TT9Z4qQ10wBQcdZNwwcz9PUpAKKdifCsnfRt5AebtV8KAMbIGo8Y4xXi7hKmKGjMaruSw0fNe7MEq_vIttGxDlKqy-JI2qeC9m6xmm8TOmi7zeJUtVeP4CkI5hzTt2mFHraZUF06HwHTgcK8wdf0WPqrjAS4zyujsfcwJsFrfisOLs/s768/65e87ede20302751f9353456.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="432" data-original-width="768" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRuxufa4CpGEZW0TT9Z4qQ10wBQcdZNwwcz9PUpAKKdifCsnfRt5AebtV8KAMbIGo8Y4xXi7hKmKGjMaruSw0fNe7MEq_vIttGxDlKqy-JI2qeC9m6xmm8TOmi7zeJUtVeP4CkI5hzTt2mFHraZUF06HwHTgcK8wdf0WPqrjAS4zyujsfcwJsFrfisOLs/w640-h360/65e87ede20302751f9353456.jpg" width="640" /></a></div><br /><b>Nordeuropeiska anläggningar som hyser amerikanska kärnvapen skulle anses vara legitima militära mål i en direkt konfrontation mellan Moskva och Nato, har det ryska utrikesdepartementets taleskvinna Marija Zacharova sagt.</b><p></p><p>Kommentarerna kom sedan Finlands nyvalde president Alexander Stubb nyligen skröt om att Nato-medlemskapet ger hans land en "riktig kärnvapenavskräckning" i form av amerikanska missiler.<span></span></p><a name='more'></a><p></p><p>"Man behöver inte vara en militär planerare för att förstå att sådana föremål kommer att utgöra en källa till direkt hot och, naturligtvis, oundvikligen kommer att inkluderas i listan över legitima mål vid en direkt militär sammandrabbning mellan vårt land och Nato”, sa Zaxharova på en presskonferens i Sotji på onsdagen.<br /><br />"Och vi förstår att det är precis vad USA och dess satelliter driver på för," noterade hon.</p><p>Tvärtemot förväntningarna hos vissa topptjänstemän kommer utplaceringen av amerikanska kärnvapen att försämra säkerheten i värdländerna snarare än att stärka den, betonade Zacharova.</p><p>Finland, som delar en 130 mil lång gräns med Ryssland, blev den senaste NATO-medlemmen i april förra året. Stubb, som invigdes denna månad, sa under sin valkampanj att han skulle vara öppen för att tillåta amerikanska kärnvapen att transporteras genom – oklart vart? – finskt territorium, och kallade dessa massförstörelsevapen "en garanti för fred". Han upprepade denna ståndpunkt kort efter sin installation.<br /><br />Det nordiska landets nuvarande lagstiftning förbjuder dock lagring och transport av kärnvapen på dess territorium.</p><p>Ändå undertecknade den finska regeringen i december ett militärt försvarsavtal med Washington, vilket ger USA obegränsad tillgång till 15 anläggningar på dess mark för att lagra militär utrustning och ammunition.</p><p>Avtalet väckte kritik från Moskva. Zacharova påpekade att försvarsavtalet i huvudsak ger Washington kontroll över hela norra Europa. Det ryska utrikesministeriet sa också att de nuvarande finska myndigheterna är fullt ansvariga för att omvandla regionen från ett område med grannförbindelser till ett område för konfrontation.<br /><br /><i><b>rt.com (förbjudet i EU)</b></i></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-5386016015238954222024-03-05T17:34:00.002+01:002024-03-06T20:35:46.734+01:00Dom över en cynisk maktspelare<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEhIGdXqO-2uVYfbt0FqPky1FDDnxIa_mGiewhcpPt78nmkRYbBDXAP8EOt-YKAIqsmSG2DQImsgN5bmWzNY5YILp_G16BhJzmEf7JpcqHCwL_0m3t4UkNFIuaaXrBd_bPLOUM7rpYsWCGTorgBEA8okdfmYIz4Z7eqR_pjb5gJRFT8QSyjW-Xx9k4D14Rw" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="650" data-original-width="434" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEhIGdXqO-2uVYfbt0FqPky1FDDnxIa_mGiewhcpPt78nmkRYbBDXAP8EOt-YKAIqsmSG2DQImsgN5bmWzNY5YILp_G16BhJzmEf7JpcqHCwL_0m3t4UkNFIuaaXrBd_bPLOUM7rpYsWCGTorgBEA8okdfmYIz4Z7eqR_pjb5gJRFT8QSyjW-Xx9k4D14Rw=w427-h640" width="427" /></a></div><b>På senhösten förra
året avled den hundraårige Henry Kissinger. Under sina åtta ämbetsår – 1969
till 1976 – skulle han i egenskap av nationell säkerhetsrådgivare och
utrikesminister ha stort inflytande över den förda amerikanska
utrikespolitiken. Vilket blev Kissingers eftermäle?</b><p></p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><b><o:p></o:p></b></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;">Tidigt i år (2024) utkom
antologin <i>The Good Die Young</i> med
underrubriken <i>The Verdict on Henry
Kissinger</i> (Verso). Sjutton författare har bidragit till bokens olika
kapitel. Skribenterna är historiker, sociologer, forskare och journalister och
betecknar sig som progressiva och socialister.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p>Kaj Odelstål recenserar. <span></span></o:p></p><a name='more'></a><p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="line-height: 150%; text-align: left;">Boken är inte
kronologisk utan är indelad i olika världsdelar och riktar strålkastarna på de delar
av världen där Henry Kissinger har agerat. Första nedslaget är USA:s bakgård,
Sydamerika. Här redogör olika författare för USA:s inblandning i sydamerikanska
länders inre angelägenheter.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;">I åtskilliga länder
har Henry Kissinger stått bakom hemliga operationer med CIA som lydigt redskap.
Amerikanskt stöd har öppet eller i slutna rum givits åt militärjuntors och
paramilitära gruppers terror mot oliktänkande som krävt social rättvisa. Där
militärkängor trampade på mänskliga rättigheter där skulle enligt Henry
Kissinger amerikansk kapitalism blomstra med privatiseringar, nyliberala dogmer
om fria marknader och fler förmåner åt de redan besuttna.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><b>Divide et impera!<br /></b>Ett intressant kapitel
i boken handlar om Henry Kissingers inblandning på Cypern. Genom att spinna
vidare på britternas splittringspolitik mellan turk- och grekcyprioter gav Henry
Kissinger stöd åt både Grekland och Turkiet. Detta fiaskoartade dubbelspel
ledde enligt kapitelförfattaren till öns delning i mitten av 1970-talet.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;">USA:s och Henry Kissingers
politik i Afrika under 1970-talet ledde till ännu ett utrikespolitiskt fiasko.
Nejlikerevolutionen i Portugal på våren 1974 sopade bort fascistregimen
Caetano. Det öppnade för att länderna i Portugals kvarvarande kolonier –
Angola, Moçambique och Guinea-Bissau – skulle få sin suveränitet.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;">I den angolesiska
befrielsekampen drog sig inte Henry Kissinger för att pressa den sydafrikanska
apartheidregimen till att gå in med trupp för att kontrollera hela södra Afrika
och garantera fortsatt västkapitalistisk dominans. I fallet Angola trodde
maktspelaren Kissinger att han i ett kallakrigsscenario skulle kunna utnyttja
de rådande motsättningarna mellan Sovjetunionen, Folkrepubliken Kina och Kuba (som
skickade trupp till Angola). Kissingers maktspel blev ännu ett misslyckande.
Priset för detta fick angoleserna betala, eftersom självständighetskampen
skördade stora mängder döda och skadade och förorsakade stor materiell
förstörelse.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;">Spanien hade efter
Francofascismens fall i mitten av 1970-talet lämnat sin koloni Västsahara vid
den nordafrikanska Atlantkusten. I konflikten mellan Marocko, Spanien och den
västsahariska befrielserörelsen Polisario kom USA och Henry Kissinger att
ställa sig bakom en nykolonialpolitik i denna del av Nordafrika genom sitt stöd
till Marockos kung Hassan.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="line-height: 150%; text-align: left;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Cyniskt dubbelspel i Gulfen<br /></b>I boken redovisas en
läckt kongressrapport från 1970-talet som visar hur CIA, NSA, FBI och andra
säkerhetsorganisationer agerat i Irak och Iran. Det mest uppseendeväckande är hur
kurderna förråddes och prisgavs åt Bagdadregimen. Ett cyniskt dubbelspel som präglades
av antikommunism för att säkra västs tillgång till regionens oljekranar. USA
har intervenerat i Irak under drygt 50 år (!) sedan mitten av 1950-talet. Henry
Kissinger gav också sitt stöd åt den amerikanska invasionen av Irak 2003.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><b>Från Indus via Ganges till Mekong<br /></b>Under tidigt 70-tal
utvecklades en konflikt mellan Västpakistan och Indien. Skälet till den var att
Östpakistan ville bilda en egen stat och inte låta sig styras från Islamabad.
Indien gav sitt stöd åt nationalisterna i Östpakistan (nu Bangladesh).
President Nixon och Kissinger gjorde tvärtom och stödde regeringen i Islamabad.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;">Det amerikanska
vapenstödet gavs trots soldaternas folkmordsliknande våld mot civilbefolkningen
i Östpakistan. Henry Kissinger var övertygad om att Indien ville utradera
Västpakistan och öppna dörren för sovjetrysk expansion på den indiska
subkontinenten.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;">I mitten av 1970-talet
stred vänsterrörelsen på Östtimor, Fretilin, för suveränitet efter nära
femhundra år av portugisiskt kolonialstyre. Denna förhoppning grusades genom
att Indonesien invaderade Östtimor med starkt politiskt stöd från USA,
Australien och andra västländer. Henry Kissinger kände i förväg till den
indonesiske diktatorn Suhartos invasionsplaner. Östtimor skulle inte bli ”ett
Kuba i Sydostasien”. Efter drygt 200 000 döda under ett kvarts sekel av
motståndskamp mot de indonesiska inkräktarna kunde Östtimor utropa sin
självständighet 1999.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;">President Nixon och
Kissinger såg Kambodja som en del av Vietnamkriget. De hemliga och massiva
bombningarna av Kambodja med början 1970 syftade till att skära av FNL:s och
DRV:s försörjningslinjer till södra Vietnam. Henry Kissinger framhöll att
B-52:ornas bombmattor skulle döda "anything that flies or anything that
moves."</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;">Efter tre års flyganfall
stoppade de folkvalda i Washington detta hemliga krig. Författaren till
kapitlet om Kissingers roll i Kambodja hävdar bestämt att denne är ytterst
ansvarig för förstörelsen av landet. Kapitelförfattaren anser också att Henry
Kissingers svekfulla Kambodjapolitik banade väg för Röda khmerernas skräckvälde
under senare delen av 1970-talet.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><b>Fredspristagarens roll i det amerikanska
kriget i Vietnam<br /></b>De allra flesta
människor förknippar Kissinger med Vietnamkriget, och i kapitlet som behandlar
detta framställs han som en cynisk maktspelare och en veritabel grindvakt: allt
som gällde utrikespolitiken skulle passera honom innan presidenten fick ta del
av frågan. När president Nixon och Kissinger besökte Folkrepubliken Kina i
februari 1972 framförde de krav på att Peking och Moskva skulle pressa Hanoi
till underkastelse på amerikanska villkor. Men allt slutade med
terrorbombningar - Hanoi julen 1972 - innan Parisavtalet i januari året därpå
skrevs under. Detta var den blivande fredspristagarens roll i det amerikanska
kriget i Vietnam.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><span lang="EN-GB"><b>From War
Room to Wall Street<br /></b></span>När Jimmy Carter
besegrade Gerald Ford i presidentvalet 1976 lämnade Henry Kissinger Vita huset,
men inte utrikespolitiken. Efter sina åtta år nära den absoluta makten startade
han ett konsultföretag med vilket han och hans medarbetare öppnade dörrar för
massor av multinationella företag att träffa presidenter och politiska ledare
världen över för att ingå lukrativa avtal. Kissinger blev oerhört förmögen på
sin konsultverksamhet.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;">Boken om Henry
Kissinger är mycket läsvärd. På ett kritiskt sätt benar den ut den amerikanska
utrikespolitiken under hans åtta år i Vita huset. Övergripande mål för USA:s
agerande efter andra världskriget har varit att garantera fria marknader för
amerikanskt kapital och i sann nyliberal ekonomisk anda driva på
privatiseringar, bl.a. för att garantera billiga råvaror, framför allt olja. Kissingereran
var endast en fortsättning på denna utrikespolitiska kurs. Eftermälet?
Kissinger blev hyllad efter sin död. Men i <i>The
Verdict on Henry Kissinger</i> ges
en helt annan bild av hans utrikespolitiska handlande. Förmodligen en ärligare
bild av maktspelaren.</p><p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><i><span style="font-size: 14.0pt;">Kaj Odelstål</span></i></p>
<p class="MsoNoSpacing">-------------------------------------------------------------------------------------------------------<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing"><i style="mso-bidi-font-style: normal;">The Good Die Young.
</i><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;">The Verdict on Henry Kissinger</span></i><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;"> (2024) Edited by René Rojas, Bahaskar Sunkara
and Jonah Walters. </span>Verso. s.160.<o:p></o:p></p>
<p align="left" class="MsoNoSpacing" style="text-align: left;"><o:p> </o:p></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-28839148364931750442024-03-05T09:13:00.002+01:002024-03-05T09:14:01.814+01:00Vill Nato ha världskrig?<p><b></b></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjn3MAx6z9gVh28sSNwBxjyaqcl1cgwvpf8cfnQXtcCXSgOmlQZ3-MJaOxO_dW-4Pwywp5xz6lyjvu3Xo1gasg8QA_BN8ofZuhPiN0863Y3hldFFtsTfiTZLrjzOr1xAEEJMn-IQlPqEWPYyqF1a6pTY7npc4brHVtHOPgreqfAa8F0U0nwEjV0Y73rqR0/s1280/maxresdefault.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="1280" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjn3MAx6z9gVh28sSNwBxjyaqcl1cgwvpf8cfnQXtcCXSgOmlQZ3-MJaOxO_dW-4Pwywp5xz6lyjvu3Xo1gasg8QA_BN8ofZuhPiN0863Y3hldFFtsTfiTZLrjzOr1xAEEJMn-IQlPqEWPYyqF1a6pTY7npc4brHVtHOPgreqfAa8F0U0nwEjV0Y73rqR0/w640-h360/maxresdefault.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ryska flottans högkvarter i Sevastopol attackerades med kryssningsmissiler för fem månader sedan.<br />Idag vet man att de avfyrades av brittisk militär personal på plats.</td></tr></tbody></table><b><br />Allt oftare talas i Nato om att förbereda sig för krig inom de närmaste 3-5 åren. Vad döljer sig bakom detta? Finns det planer på att utlösa ett nytt världskrig - eller har det redan börjat?</b><br /><br />Det ryska försvarsministeriet studerar nu möjliga scenarier för en attack mot Ryssland.<span></span><p></p><a name='more'></a><p></p><p>Försvarsministeriets officiella organ "Militärt tänkande" beskriver möjliga scenarier för en attack mot Ryssland av en främmande stat. </p><p>En luft-mark- eller luft-havsoperation kan vara under planering mot mot Ryssland. Den kan komma att inledas med ett snabbt globalt anfall och samtidigt flera massiva missil- och luftangrepp. </p><p>Utländska experter överväger att skapa en ny typ av militära formationer, de så kallade gemensamma operativa formationerna (JOF). Dessa bör vara kompakta, mycket rörliga grupperingar av trupper, som kan tillfoga fiendens administrativa-politiska och militär-industriella infrastruktur ett omfattande nederlag på alla områden på kort tid - på marken, till havs, i luften, rymden och i informationssfären.</p><p>Flyget kommer att vara först att gå in i stridsoperationer som den mest manövrerbara och adaptiva typen av trupper, till och med innan huvudstyrkan sätts in, skriver författarna.</p><p>Innan den aktiva fasen kommer fiendens operativa formationer att utföra provokativa, demonstrativa, informativa och andra potentiellt aggressiva handlingar. Samtidigt klargör "Militärt tänkande" att fiendens förenade styrkor i fredstid kan nå upp till 50–70 % av vad som kommer att sätta sin under kriget.</p><p>Författarna noterar att när hotet mot landet ökar är det nödvändigt att öka flygstyrkornas roll i den övergripande strukturen av militära konflikter. I synnerhet krävs det att utrusta de ryska flygstyrkorna med nya och moderniserade flygplan och drönare, införa avancerade automatiserade kontrollsystem, förbättra underrättelsestöd etc. Det är också nödvändigt att utveckla nya synpunkter på organisationen av stridsanvändningen av flygstyrkor både i fredstid och i krigstid.</p><p>Både västerländska och ryska politiker har upprepade gånger talat om risken för ett nytt världskrig. I december förra året, sa USA:s president Joe Biden att Rysslands president Vladimir Putin, efter "invasionen av Ukraina", kan komma att attackera länderna i den nordatlantiska alliansen. Hans uttalande kom i samband med en vädjan till kongressledamöter med en begäran om att godkänna ett hjälppaket för Ukraina, som de inte har kunnat enas om sedan hösten.</p><p>Putin svarade med att påpeka att Moskva inte har några territoriella anspråk på Nato-länder, och därför är Bidens ord "fullständigt nonsens". Enligt honom har Ryssland "ingen anledning, inget intresse - varken geopolitiskt intresse, inte ekonomiskt, inte heller politiskt eller militärt" att slåss med Nato-länder. ”Vi är intresserade av att utveckla relationer. <...> Vem har vi några problem med? Inte med någon. Det är de som på konstgjord väg skapar problem med oss, eftersom de inte vill ha en sådan konkurrent som Ryssland. Det är allt", försäkrade han.</p><p>Samtidigt har statschefen upprepade gånger varnat för en möjlig upptrappning av konflikten i Ukraina på grund av västvärldens agerande. I sitt tal till den federala församlingen den 29 februari varnade han för konsekvenserna av att skicka NATO-trupper till Ukraina och påminner om ryska vapen som "kan träffa mål på deras territorium." "Vi minns ödet för dem som en gång skickade sina kontingenter till vårt lands territorium. Nu kommer konsekvenserna för eventuella interventionister att bli mycket mer tragiska”, sa presidenten .</p><p>I vilka lägen Moskva skulle tillgripa kärnvapen anges i ett offentligt dokument som antogs 2020. Det kan ske i fyra fall:</p><p>* Ryssland får tillförlitlig information om uppskjutning av ballistiska missiler som attackerar dess territorium och/eller dess allierades territorium;</p><p>* Om fienden använder kärnvapen eller andra typer av massförstörelsevapen mot Ryssland och/eller dess allierade;</p><p>* Om motståndaren agerar mot rysk kritisk infrastruktur eller militära installationer, vilket skulle kunna störa de ryska kärnvapenstyrkornas svar;</p><p>* Om Ryssland attackeras med konventionella vapen så att det hotar statens existens.</p><p>Vid behov, förtydligar dokumentet, fattar Rysslands president ett beslut om användningen av kärnvapen och kan informera myndigheterna i andra länder och/eller internationella organisationer om detta. 2023 sa Putin att det inte fanns något behov av att ändra kärnkraftsdoktrinen genom att sänka kärnkraftströskeln.</p><p><a href="https://www.rbc.ru/politics/05/03/2024/65e6688b9a7947132ac1ccbe?from=copy">https://www.rbc.ru/politics/05/03/2024/65e6688b9a7947132ac1ccbe?from=copy</a><br /><br />Kartan nedan visar attacker mot ryskt territorium. Röda punkter är rapporter om beskjutning. Svarta och gula fyrkanter är terroristdåd och sabotage. Gula prickar är beskjutning och attacker med drönare 23-27 februari.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxNMFPmleu7M7GTCIU3gozOLysMnVksnzRkAhJWQM55exvF4Um0uOKxkmZNjzkGagby8QmUmhjyBCwzqfLft6P8jC1MEx6JlO9rsiAnaVYKgF3O1jAGX348tjz-GT6vIdRnRgVmp0FFns5jCE1qSA5ZkaV121zlogTTmo3mjNxMjfmdH_cdZun1N1wpnw/s2144/347090327024565.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2144" data-original-width="1200" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxNMFPmleu7M7GTCIU3gozOLysMnVksnzRkAhJWQM55exvF4Um0uOKxkmZNjzkGagby8QmUmhjyBCwzqfLft6P8jC1MEx6JlO9rsiAnaVYKgF3O1jAGX348tjz-GT6vIdRnRgVmp0FFns5jCE1qSA5ZkaV121zlogTTmo3mjNxMjfmdH_cdZun1N1wpnw/w358-h640/347090327024565.jpg" width="358" /></a></div><br />stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-39687950747952099592024-03-04T17:43:00.002+01:002024-03-04T17:43:12.663+01:00Macrons "vision" redan verklighet?<p> <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhoUnB4vRf1Ite41ubnAEgeMWhHW-rPOc7VEM5SUU6iyZvawE8mJFVttCVCza6HCabinZ72TDCAwG8SuikqkJrJDzoPRHtOmimOrJDUVd3PU0aQaFoaqyVEUyt-JmAy4kjz_soYVNQRHHuu11o_s_BEKgTsRlOqrf6E8s2YldOnXlOAwB_jXcu_TgBU5kM/s600/macron-napoleon.webp" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="335" data-original-width="600" height="358" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhoUnB4vRf1Ite41ubnAEgeMWhHW-rPOc7VEM5SUU6iyZvawE8mJFVttCVCza6HCabinZ72TDCAwG8SuikqkJrJDzoPRHtOmimOrJDUVd3PU0aQaFoaqyVEUyt-JmAy4kjz_soYVNQRHHuu11o_s_BEKgTsRlOqrf6E8s2YldOnXlOAwB_jXcu_TgBU5kM/w640-h358/macron-napoleon.webp" width="640" /></a><br /><br /></p><div style="text-align: left;"><b>Frankrikes president Emmanuel Macron ställde till stor oreda när han på en Ukraina-konferens förslag att Nato ska sätta in marktrupp i Ukraina. Han backade snabbt och sa att väst måste vara "öppet för att diskutera frågan".</b></div>
<div class="share tf_clearfix">
</div>
<div class="before-content-widget">
</div>
<div class="entry-content">
<div class="themify_builder_content themify_builder_content-194801 themify_builder tf_clear" data-postid="194801" id="themify_builder_content-194801">
</div>
<p>Men allt mer tyder på att Nato redan har betydande personal på marken och därmed öppnar för möjligheten av ryska motattacker - och ett öppet krig Ryssland Nato med allt vad det innebär.<span></span></p><a name='more'></a><p></p>
<span id="more-194801"></span>
<p>Här är några exempel på vad Nato redan gör i Ukraina:</p>
<ul>
<li><strong>Brittiska soldater "på marken" i Ukraina, säger tysk militär läcka </strong> . Kreml hävdar att en läcka från den tyska militären visar att britterna redan ärpå plats för att hjälp Ukraina med missiler " - <a data-wpel-link="external" href="https://www.theguardian.com/uk-news/2024/mar/04/british-soldiers-on-ground-ukraine-german-military-leak" rel="nofollow external noopener noreferrer" target="_blank"><em> The Guardian 04.03.24</em></a></li>
<li><strong>En diskret allierad militär närvaro </strong>
. Emmanuel Macrons kommentarer har implicit lyft slöjan för den redan effektiva närvaron
av medlemmar från olika västerländska tjänster på ukrainsk mark. <em><a class="broken_link" data-wpel-link="external" href="https://www.lemonde.fr/international/article/2024/03/01/en-ukraine-une-si-discrete-presence-militaire-alliee_6219428_3210.html" rel="nofollow external noopener noreferrer" target="_blank">Le Monde 02.03.24</a></em></li>
<li><strong>Brittisk militärchef hjälpte Zelenskij att förstöra ryska krigsfartyg </strong><em>
.</em> Amiral Sir Tony Radakin har skjutit upp sin pensionering som chef
för försvarsstaben med ett år för att fortsätta ge råd till Ukraina.<em> </em> – <a data-wpel-link="external" href="https://www.thetimes.co.uk/article/how-head-of-the-armed-forces-is-secretly-helping-ukraine-with-battle-plans-6tcmw67hs" rel="nofollow external noopener noreferrer" target="_blank"><em> The Times är 28.02.24 </em></a></li>
<li><strong>Natos militär har ett nytt nervcentrum. </strong> Alliansen har förvandlat sitt en gång sömniga högkvarter till ett krigskommando fokuserat på Ryssland. – <a data-wpel-link="external" href="https://foreignpolicy.com/2024/02/28/nato-russia-ukraine-war-shape-command-center-headquarters-military-reforms/" rel="nofollow external noopener noreferrer" target="_blank"><em>Foreign Policy 28.02.24 </em></a></li>
<li><strong>Spionkriget: Hur CIA i hemlighet hjälper Ukraina att bekämpa Putin. </strong>
I mer än ett decennium har USA fostrat ett hemligt
underrättelsepartnerskap med Ukraina som nu är avgörande för båda
länderna när det gäller att motverka Ryssland. – <a data-wpel-link="external" href="https://www.nytimes.com/2024/02/25/world/europe/cia-ukraine-intelligence-russia-war.html" rel="nofollow external noopener noreferrer" target="_blank"><em> New York Times den 25.02.24 </em></a></li>
<li><strong>Stoltenberg tipsar om att Ukraina skulle kunna använda F-16 för attacker mot militära mål i Ryssland. </strong>
Stoltenberg nämnde Ukrainas allierades önskan om tidig utplacering av
F-16, och betonade att jetplanens effektivitet beror på pilotutbildning
och besättningsberedskap. – <a data-wpel-link="external" href="https://www.kyivpost.com/post/28446" rel="nofollow external noopener noreferrer" target="_blank"><em> Kyiv Post 22.02.24 </em></a></li>
</ul>
<p>Detta är bara några exempel. Nyligen avslöjades att CIA anlagt 12 stationer i Ukraina längs Rysslands gräns.<br /><br />Flera uppmärksammade attacker på ryska fartyg och flygplan har kunnat kopplas till kommunikationsunderstöd från USA och Nato. Bl.a. attacker mot strategiska, dvs. kärnvapenrelaterade flygfält inne i Ryssland.<br /><br />Hur långt ska Nato gå innan Ryssland retalierar? <br /><br /><i>Stefan Lindgren</i></p></div>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-67693752311365565402024-03-02T16:00:00.005+01:002024-03-02T19:00:43.362+01:00Tysk militär diskuterade attack på Krim<p><b><span class="news-story-redesign__summarization-item-text"></span></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-hueRCIIV3274HKQV_LbkE7AlINt23eln05Lp9i7FGEvDQWZ22qwQKt2u0YsknxacrLOobakrljgXxoS7zy9zLWLY7_2AcK-g8eZdou8DuKTs6PGbDAgF1KariJ_f8wZjZX_b32JonxdMTXu6DoWpNS-jszulDpkKYE13T9gJ55ZExjBuLDgn0HhrqU8/s800/800x400.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="400" data-original-width="800" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-hueRCIIV3274HKQV_LbkE7AlINt23eln05Lp9i7FGEvDQWZ22qwQKt2u0YsknxacrLOobakrljgXxoS7zy9zLWLY7_2AcK-g8eZdou8DuKTs6PGbDAgF1KariJ_f8wZjZX_b32JonxdMTXu6DoWpNS-jszulDpkKYE13T9gJ55ZExjBuLDgn0HhrqU8/w640-h320/800x400.jpg" width="640" /></a></b></div><b><br />Tysklands
förbundskansler Olaf Scholz lovade att ge ett snabbt klargörande av
situationen mitt i publiceringen av en inspelning av ett samtal mellan
tysk militärpersonal om planer på att attackera Krimbron.</b><p></p><div class="news-story-redesign__body"><div class="news-story-redesign__digest"><div class="news-story-redesign__summarization"><div class="news-story-redesign__summarization-item" data-testid="source-item"><span class="news-story-redesign__summarization-item-text">Att
högt uppsatta Bundeswehr-officerare diskuterade attacker mot Krimbron
uppgavs av chefredaktören för RT-tv-kanalen Margarita Simonyan på
morgonen den 1 mars. <span><a name='more'></a></span><br /></span></div><div class="news-story-redesign__summarization-item" data-testid="source-item"><span class="news-story-redesign__summarization-item-text">Den
officiella representanten för det ryska utrikesdepartementet, Marija
Zacharova, sa att Moskva kräver en förklaring från Tyskland.</span></div><div class="news-story-redesign__summarization-item" data-testid="source-item"><span class="news-story-redesign__summarization-item-text"><br />De
stora tyska tidningarna <i>Berliner Zeitung</i> och <i>Der Spiegel</i> rapporterade
att det avlyssnade samtalet med största sannolikhet var äkta. <br /><div class="sc-bBbNsw sc-kMbQoj sc-ilpitK sc-hhWzdI guflzE jPETjB eLPgwv bEqZmm sc-cxqeBy gMXUFO rich-text has-italic has-italic"><p><a class="internal-link" href="https://www.dw.com/en/germany/t-17871182">Tysklands </a> försvarsministerium bekräftade på lördagen äktheten av en inspelning av en konfidentiell diskussion mellan högt uppsatta <a class="internal-link" href="https://www.dw.com/en/bundeswehr/t-17430904"> Bundeswehr- </a> officerare angående <a class="internal-link" href="https://www.dw.com/en/russias-war-in-ukraine/t-60931789"> kriget i Ukraina </a> som läckt ut av ryska statliga medier. </p>
<p>"Enligt vår bedömning avlyssnades ett samtal i flygvapnets division.
Vi kan för närvarande inte med säkerhet säga om ändringar har gjorts i
den inspelade eller transkriberade versionen som cirkulerar på sociala
medier", säger en taleskvinna för departementet. </p>
<p>Chefen för det ryska statliga TV-bolaget RT, Margarita Simonjan,
publicerade i fredags vad hon sa var en ljudinspelning mellan tyska
officerare, inklusive chefen för flygvapnet, generallöjtnant Ingo
Gerhartz.</p>
<p>Tysklands förbundskansler <a class="internal-link" href="https://www.dw.com/en/olaf-scholz/t-57304267"> Olaf Scholz </a> beskrev det som "en mycket allvarlig sak". </p>
<p>"Det kommer nu att undersökas mycket noggrant, mycket intensivt och
mycket snabbt", sa Scholz på lördagen under ett besök i Rom. </p>
<div style="text-align: left;">Ljudupptagningen som sändes av Simonjan på Telegram innehåller en diskussion om huruvida <a class="internal-link" href="https://www.dw.com/en/why-ukraine-wants-germanys-taurus-missile/a-66505534"> Taurus kryssningsmissiler </a>
skulle kunna förstöra en bro, till synes en referens till den nya bron
som förbinder det ryskockuperade Krim med det ryska fastlandet över
Kertjsundet.</div>
<p>Inspelningen gjordes tydligen från en videokonferens mellan fyra Luftwaffe-kontor som diskuterade Rysslands krig i Ukraina. </p>
<p>På ljudläckan talade de om hur tyska officerare skulle kunna förse
ukrainare med målinformation utan att verka vara direkt involverade i
konflikten med Ryssland. Klippet
innehåller även hänvisning till att britterna har "några få personer på
marken" i samband med utplaceringen av deras Storm
Shadow-kryssningsmissiler som levererats till Ukraina.</p></div>
<p>Tyska butiken <em> Der Spiegel </em> rapporterade att det virtuella mötet inte ägde rum via en säker linje, utan via Webex-plattformen. </p>
<h2><span style="font-size: small; font-weight: normal;">"Om den här historien visar sig vara sann skulle det vara en mycket
problematisk incident", säger Konstantin von Notz, ordförande för
förbundsdagens parlamentariska tillsynsutskott, till TV-nätverket
Redaktionsnetzwerk Deutschland.</span></h2>
<p>Tidigare i veckan sa Scholz att missilernas räckvidd och det troliga
behovet av assistans från tyska Bundeswehr-trupper var problematiskt och
kunde tolkas som ett direkt eller indirekt deltagande i kriget.</p>
<p>Det ryska utrikesministeriets taleskvinna Maria Zakharova krävde att
Tyskland "omgående" skulle ge en förklaring och hävdade att ljudupptagningen är bevis för ett "hybridkrig" som västvärlden förde mot Ryssland. </p>
<p><i><b>rt.com (förbjudet i EU)</b></i></p></span></div></div></div></div>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-65572016798693801422024-03-02T11:11:00.003+01:002024-03-02T20:38:08.842+01:00Galloway tillbaka i underhuset<p><b class="ssrcss-hmf8ql-BoldText e5tfeyi3"></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b class="ssrcss-hmf8ql-BoldText e5tfeyi3"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlYCXC8rBP439AVE0h15G3AN03A7DwZx3jSZUNJmskHAfe0e3bFU588HyVkETPYaX1wYlxxhXQvNqNEN32u1hKEHr0uc6amYZitn1MM04gbMYvh5OlhkR2PvtJyRUwzdLY6UXsSHNew4chw784nk6jV76S06IyNJbV2cdbyN004r5ruRj9GgO70bnFhm4/s2048/Screenshot-2024-03-01-115630.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1160" data-original-width="2048" height="362" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlYCXC8rBP439AVE0h15G3AN03A7DwZx3jSZUNJmskHAfe0e3bFU588HyVkETPYaX1wYlxxhXQvNqNEN32u1hKEHr0uc6amYZitn1MM04gbMYvh5OlhkR2PvtJyRUwzdLY6UXsSHNew4chw784nk6jV76S06IyNJbV2cdbyN004r5ruRj9GgO70bnFhm4/w640-h362/Screenshot-2024-03-01-115630.jpg" width="640" /></a></b></div><b class="ssrcss-hmf8ql-BoldText e5tfeyi3"><br />George
Galloway är tillbaka i parlamentet med en rungande seger i extravalet i
Rochdale efter en kampanj där Gazakriget var ett huvudtema.</b><p></p><div class="ssrcss-11r1m41-RichTextComponentWrapper ep2nwvo0" data-component="text-block"><div class="ssrcss-7uxr49-RichTextContainer e5tfeyi1"><p class="ssrcss-1q0x1qg-Paragraph e1jhz7w10">"Keir
Starmer - det här är för Gaza", sa den tidigare
Labour-parlamentsledamoten efter att ha fått 12 335 röster, nästan 6 000
fler än någon annan kandidat.<span></span></p><a name='more'></a> <p></p></div></div><div class="ssrcss-11r1m41-RichTextComponentWrapper ep2nwvo0" data-component="text-block"><div class="ssrcss-7uxr49-RichTextContainer e5tfeyi1"><p class="ssrcss-1q0x1qg-Paragraph e1jhz7w10">Mr Galloway kommer att ta sin plats i underhuset för British Worker Party. </p></div></div><div class="ssrcss-11r1m41-RichTextComponentWrapper ep2nwvo0" data-component="text-block"><div class="ssrcss-7uxr49-RichTextContainer e5tfeyi1"><p class="ssrcss-1q0x1qg-Paragraph e1jhz7w10">Labour hade dragit tillbaka stödet för kandidaten Azhar Ali på grund av uttalanden som allmänt påstods vara antisemitiska. </p></div></div><div class="ssrcss-11r1m41-RichTextComponentWrapper ep2nwvo0" data-component="text-block"><div class="ssrcss-7uxr49-RichTextContainer e5tfeyi1"><p class="ssrcss-1q0x1qg-Paragraph e1jhz7w10">Ali bad om ursäkt för sina kommentarer. </p></div></div><div class="ssrcss-11r1m41-RichTextComponentWrapper ep2nwvo0" data-component="text-block"><div class="ssrcss-7uxr49-RichTextContainer e5tfeyi1"><p class="ssrcss-1q0x1qg-Paragraph e1jhz7w10">Mr
Galloway har tidigare varit parlamentsledamot för Labour fram till
2003, sedan i underhuset som en oberoende och Respect Party MP för tre
valkretsar mellan 2003 och 2015. </p></div></div><div id="piano-inline1"></div><div class="ssrcss-11r1m41-RichTextComponentWrapper ep2nwvo0" data-component="text-block"><div class="ssrcss-7uxr49-RichTextContainer e5tfeyi1"><p class="ssrcss-1q0x1qg-Paragraph e1jhz7w10">Omröstningen i
Rochdale utlöstes av Labour-parlamentsledamoten Sir Tony Lloyds
död. På andra plats till kom den oberoende och lokala affärsmannen Dave
Tully. </p></div></div><div class="ssrcss-11r1m41-RichTextComponentWrapper ep2nwvo0" data-component="text-block"><div class="ssrcss-7uxr49-RichTextContainer e5tfeyi1"><p class="ssrcss-1q0x1qg-Paragraph e1jhz7w10">I sitt segertal lyfte Galloway fram de lokala väljarnas förkastande av de två huvudpartierna i Westminster. </p></div></div><div class="ssrcss-11r1m41-RichTextComponentWrapper ep2nwvo0" data-component="text-block"><div class="ssrcss-7uxr49-RichTextContainer e5tfeyi1"><p class="ssrcss-1q0x1qg-Paragraph e1jhz7w10">Han
sa: "Keir Starmer och Rishi Sunak är två kinder på samma huvud och
de fick båda ordentlig smisk ikväll här i Rochdale." </p></div></div><div class="ssrcss-11r1m41-RichTextComponentWrapper ep2nwvo0" data-component="text-block"><div class="ssrcss-7uxr49-RichTextContainer e5tfeyi1"><p class="ssrcss-1q0x1qg-Paragraph e1jhz7w10"><i>BBC</i></p></div></div>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-88908307075316439772024-02-29T20:40:00.005+01:002024-02-29T20:41:40.142+01:00Steadfast Defender 2024 - början på en analys<p><span style="background-color: white; font-weight: bold;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiuGySl8hHjoEWSVCKqn2_fqwKCU-TxqwSJSMNOI2Cg4tuSmnaMc6S8_FeHl791Pr-Xej_Nbuy0YU9rHe3SFQJl8U54UFFONca3utpsve94sSZCxYlA-ANvuLmW_Q2VrR0zr-FQb4hDXYZyR2clBVhieZbbMKyyaEKCGimdIENrSzJcV8os-294hCJSyTs" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="675" data-original-width="945" height="458" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiuGySl8hHjoEWSVCKqn2_fqwKCU-TxqwSJSMNOI2Cg4tuSmnaMc6S8_FeHl791Pr-Xej_Nbuy0YU9rHe3SFQJl8U54UFFONca3utpsve94sSZCxYlA-ANvuLmW_Q2VrR0zr-FQb4hDXYZyR2clBVhieZbbMKyyaEKCGimdIENrSzJcV8os-294hCJSyTs=w640-h458" width="640" /></a></div><br /><b>Med
anledning av Natos manöver </b><i style="font-weight: bold;">Steadfast Defender 2024</i><span style="background-color: white; font-weight: bold;"> publicerar tyska <i>Linke Zeitung</i> en
text som tillkommit inom ramen för tidningens undersökningssarbete och som
överlämnats till fördjupningsgruppen </span><i style="font-weight: bold;">Natos strategier för krigsförberedelser</i><span style="background-color: white;"><b>.</b><br /><br />Nyhetsbanken återger tacksamt rapporten om som står på i Nato, en militärpakt som vi nu utan tvekan måste få veta mer om.</span><p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: white; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; background: white;"><o:p><span></span></o:p></span></p><a name='more'></a> <p></p>
<p class="MsoNormal"><b><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: white; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; background: white;">Prolog
– av uppenbar anledning<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: white; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; background: white;">NATO
(North Atlantic Treaty Organisation) har satt det ena rekordet efter det andra
under de senaste åren. Manövern Defender Europe 2020 (som inte ägde rum förrän
2021 på grund av coronapandemin) var en av Natos största manövrar sedan kalla
krigets slut, med minst 30 000 soldater inblandade. Med över 10 000 soldater
och 250 flygplan var Air Defender 23 den största övningen någonsin för Natos
flygvapen. Och som om inte allt detta vore nog tänker den imperialistiska
militäralliansen gåvidare: manövern Steadfast Defender, som inleddes först
2021, kommer att bli ett megaprojekt 2024, vilket nyligen tillkännagavs. Det
kommer att bli den i särklass största övningen för Natostyrkor sedan slutet av
kalla kriget, med cirka 90 000 soldater och över 1 200 fordon och med
deltagande av alla Natoländer plus Sverige (Wiegold, 2024) (Falconer, 2024).<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: white; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; background: white;">Övningen
är uttryckligen avsedd att simulera ett ryskt angrepp, som skulle utlösa
alliansens försvarsmekanism (artikel 5 i Nato-fördraget) (Wiegold, 2024). Så
tydligt har Nato inte uttryckt sina krigsmål sedan Sovjetunionens upplösning,
även om det i tidigare övningar alltid stått klart att de var Ryssland som simulerades
som angripare. <br /><br />Här presenteras därför en fördjupning som egentligen bara tagits
fram som en del av arbetsgruppens "NATO:s strategi för
krigsförberedelser" klarläggningsarbete inom Kommunistiska
Organisationen och alltså inte var avsedd som en självständig publikation.
Denna första analys av NATO:s militära manövrar är dock avsedd att uppmärksamma
den brådska och upptrappningsspiral med vilken NATO övar krig mot Ryssland.</span><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b>Inledning<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoNormal">Militärmanövrar syftar inte bara till att utbilda och träna
en armé eller delar av en armé o.s.v., utan också till att uppnå ett specifikt
mål. Militärmanövrar är därför krig men utan militär strid mot fienden. Däremot
är de direkta förberedelser för krig. Om vi utgår från att krig enligt
Clausewitz är en fortsättning av politiken med andra medel, måste även militära
manövrar beaktas. Nato och dess enskilda stater har övat sig i militär
konfrontation med Sovjetunionen sedan Nato grundades 1949. Men även efter
kontrarevolutionen och därmed Sovjetstatens kollaps har NATO:s absoluta fokus
legat på Sovjetunionens rättsliga efterträdare - Ryska federationen. Särskilt
sedan 2014 har NATO:s roll i kampen mot Ryssland återigen ståt6t allt klarare
för allmänheten. För att kunna bedöma Rysslands militära ingripande i Ukraina
måste vi därför titta på Nato och dess manövrar. Här ska särskilt tesen att
Nato har förberett ett krig mot Ryssland belysas.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Tyska militären, Bundeswehr, definierar en manöver som
"en militär övning som är så nära verkligheten som möjligt"
(Bundeswehr, 2023). I det följande bör dock termen manöver förstås i en bredare
bemärkelse. Det avser inte bara övningar som faktiskt deklareras som "manövrar",
utan även insatser, krig, truppförflyttningar och andra aktiviteter som
involverar Natostyrkor.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Analysen delas in i två huvuddelar. Å ena sidan skall
forskningsresultat om militära manövrar i allmänhet redovisas, något som ska
hjälpa att klassificera specifika händelser. För det andra kommer NATO:s
militärmanövrar att undersökas med avseende på forskningsfrågan.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b>Att karakterisera manövrar<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoNormal">Militära manövrar blir allt viktigare på grund av växande
större konflikter (Pflüger, 2022). I slutändan är deras mål den konkreta
förberedelsen av en stat för krig (oavsett om den angriper eller attackeras).
Bundeswehr spenderar till exempel mellan 100 och 300 miljoner euro enbart på
manövrar (Informationsstelle Militarisierung, 2023). Den exakta betydelsen av manövrar
fastställs dock sällan i litteraturen, även om den politiska motivationen hos
en stat eller en allians av stater att delta i ett eventuellt framtida krig
skulle kunna härledas enbart från karaktären på övningarna. För att kunna
karakterisera militära manövrar mer exakt i politiska termer har vi
identifierat flera särdrag som kortfattat kommer att beskrivas nedan. För att
karakterisera manövrar måste funktionen eller <span style="background-color: white;"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial;">deras</span> </span>mål och medel analyseras. I de flesta fall
uppfyller en övning inte bara ett utan också flera mål - de kan komplettera
varandra utan att nödvändigtvis utesluter varandra.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Manöverns egenskaper kan delas in i följande underområden:
Funktion/syfte, plats och omfattning, varvid särskilt funktionerna kan vara
mycket komplicerade.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Funktionen hos en manöver kan vara utbildning av soldater, uppvisning
av militär närvaro, känslomässigt påverka befolkningen eller spaning mot
fienden. Utbildning kan innebära att förfaranden och strukturer testas, liksom
att soldater och teknik testas mot miljöförhållanden. Vapensystem och
kommunikationskanaler kan också testas. Den militära närvaron kan också
användas för att få fienden att känna sig hotad. Det innebär att en manöver när
som helst kan övergå i en faktisk insats - både defensiv och offensiv. Vidare
kan en övning fylla funktionen att medvetet inkludera eller exkludera
befolkningen i krigsplaneringen. Den kan användas för att militarisera
allmänheten och ideologiskt förbereda för krig eller också för att skapa skepticism
och förkastande. Slutligen kan en manöver också tjäna till underrättelseinhämtning.
Å ena sidan kan en specifik konfliktregion observeras mer i detalj och, om
nödvändigt, spioneras på. Å andra sidan kan också reaktionen hos den förmodade
motståndaren övervakas.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Förutom en manövers funktion är även insatsområdet och
övningens omfattning viktiga för dess karaktärisering. De indikerar också en
specifik funktion. Till exempel kan ett uppdrag äga rum i närheten av fienden
eller på strategiskt viktiga positioner. Den geografiska operationsmiljön och
därmed klimatförhållandena är också viktiga för att kunna förbereda materiel,
teknik och människor för speciella förhållanden. Antalet soldater och deras utrustning
kan indikera vilken typ av konflikt som militären faktiskt förbereds för.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b>NATO:s manövrar mot Ryssland<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoNormal">För den följande klassificeringen av NATO:s manövrar är det
särskilt viktigt att förstå att NATO-övningar pågår hela tiden. Redan 1951 -
två år efter grundandet - genomförde Nato över 100 militära manövrar (Pflüger,
2022). Efter olika historiska växlingar ökade antalet Nato-manövrar från cirka
100 under 2013 till nästan 250 under 2016 och cirka 300 planerade manövrar
under 2021 (Pflüger, 2022; Henken, 2022; Informationsstelle Militarisierung,
2015).<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Natos manövrar fokuserar nästan alltid på interoperabilitet
- dvs. förmågan hos olika arméer att arbeta tillsammans. Med dessa menas Natos
multinationella stridsenheter (t.ex. användning av ett gemensamt militärt
alfabet), som består av nationella enheter. Därför måste man särskilt öva
kommunikation och samverkan mellan olika tekniker. Tredjeländers deltagande i
övningarna via <i>Partnerskap för fred</i> (framför allt Ukraina, Finland och
Sverige) är också av särskild betydelse, eftersom detta avsevärt utvidgar Natos
östra flank och är liktydigt med att dessa länder de facto integreras i
militäralliansen (Haydt, 2022; Kronauer, 2018, s. 103f, 184).<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">I det så kallade kriget mot terrorismen i början av
2000-talet var Ryssland till en början inblandat som transitland för vapen- och
soldattransporter till Afghanistan. År 2005 var Tyskland till och med det enda
västlandet som genomförde militära manövrar tillsammans med Ryssland i
Zweibrücken och Pskov (Kronauer, 2018, s. 77).<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">De viktigaste manövrarna för konflikten mellan Nato och
Ryska federationen är <i>Rapid Trident</i> (fokus på Ukraina), <i>BALTOPS</i>
(fokus på Östersjön), <i>Anakonda, Defender Europe, Air Defender</i> och <i>Cold
Response</i> (fokus på Nordatlanten och Norra ishavet) (Henken, 2022). Dessa är
de största och mest omfattande manövrarna som (ska) ska genomföras regelbundet
och öva kriget mot Ryssland. Dessa mer omfattande övningar inkluderar ofta
mindre tränings- och utbildningsuppdrag. Manövern <i>Defender Europe</i> inbegriper
till exempel de tre deluppdragen <i>Swift Response</i>, <i>Immediate Response</i>
och <i>Saber Guardian</i>, som övar olika steg i en övergripande operation.
Natoländernas manövrar är formellt sett inte "Nato-manövrar". Ett land
tar på sig samordningen och bjuder officiellt in de andra länderna att delta.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Natos manövrar är koncentrerade till Natos östflank och
Rysslands västra gräns. Särskilda regioner för Nato är Ukraina, Östersjön,
Svarta havet, de baltiska staterna, Skandinavien och Norra ishavet. Försvaret
av det så kallade Suwalki-gapet övas ofta i manövrar (bland annat <i>Saber
Strike</i> och <i>BALTOPS</i>). Detta gap är en smal korridor mellan Polen och
de baltiska staterna, flankerad av Kaliningrad i nordväst och Vitryssland i
öster. Gapet är Natos enda landförbindelse till de baltiska staterna och har
därför en viktig geostrategisk betydelse vid en potentiell konflikt (Kronauer,
2018, s. 183).<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Manövrarna <i>Defender</i> och <i>Cold Response</i> beskrivs
mer i detalj nedan. De har valts ut här eftersom de har en annan karaktär och
är bland de viktigaste och största övningarna av alla för Nato. Manövern <i>Rapid
Trident</i> som äger rum i Ukraina har redan beskrivits mer ingående på annat
håll (se rapporten från fördjupningsgruppen "NATO strategies for preparing
for war"). Trots att Minsk II-avtalet förbjöd utländska trupper att
befinna sig i Ukraina, godkände det ukrainska parlamentet flera utländska
militärövningar i Ukraina och Svarta havet under 2015. Nato och Ukraina bröt
därmed medvetet mot avtalet (Informationsstelle Militarisierung, 2015).<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;">Defender
Europa<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><i><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;">Defender</span></i><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;"> är en förkortning som står för <i>Dynamic
Employment of Forces to Europe for NATO Deterrence and Enhanced Readiness</i>. </span>Det
är en manöver som initierats av USA och som ska äga rum vartannat år
(alternerande med <i>Defender Pacific</i>-manövern, som inte organiseras av
Nato). Manövern var tänkt att äga rum för första gången 2020, men detta
förhindrades av coronapandemin. <i>Defender Europe</i> är en storskalig manöver
som involverar totalt cirka 30 000 soldater. Den viktigaste aspekten är att
hela amerikanska divisioner (10 000 - 30 000 soldater) ska skeppas över
Atlanten och genom Västeuropa vidare till Östeuropa. Förbundsrepubliken Tyskland
fungerar både som ett nav och som ett uppmarschområde för ett förmodat krig mot
Ryssland. De amerikanska trupperna landar i Antwerpen (Belgien) och Bremen och
förflyttas sedan via Tyskland och Polen till den ryska gränsen. Hela
samordningen av operationen sker via NATO:s logistikcenter <i>Joint Support and
Enabling Command</i> (JSEC) i Ulm. Detta gör Tyskland till manöverns logistiska
ryggrad (Henken, 2022; Haydt, 2022).<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Syftet med Defender är att träna den amerikanska arméns
beredskap och samarbetet mellan multinationella stridsenheter (Haydt, 2022).
Dessutom ska infrastrukturen och samordningen för att transportera ett stort
antal soldater och utrustning testas. Manövern är därför främst en grupperingsövning
med fokus på snabb utplacering av trupper från väst till Natos östra flank
(Weber, 2020).<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Manövern är en förberedelse för en större militär konflikt
med Ryssland, där personal och materiel snabbt måste kunna levereras österut
inom ramen för Natos strukturer. Den amerikanska arméns <i>Army Prepositioned
Stocks</i> (APS) i Tyskland och Polen står också för tillräckliga leveranser av
utrustning. APS är enorma vapenarsenaler från det kalla krigets tid som gör det
möjligt för USA att endast skicka soldater till Europa där den nödvändiga
utrustningen redan är lagrad relativt nära en konflikt. APS i Europa har under
de senaste åren genomgått en omfattande modernisering. Vissa gamla lager har
öppnats igen och andra håller på att byggas ut (totala investeringar på cirka 1
miljard dollar under de senaste åren) (Gardner, 2022).<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b>Cold Response<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoNormal"><i>Cold Response</i>-manövern har ägt rum vartannat år sedan
2006 på Natos norra flank under ledning av Norge. Dess geografiska fokus ligger
på höga Norden, Norge, Nordatlanten och europeiska Nordsjön. Manövern
involverar cirka 30 000 soldater från över 20 Natoländer samt från Sverige och
Finland (Bundeswehr, 2022). Detta gör Cold Response till en av de största NATO-manövrarna
någonsin.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">En viktig funktion i denna manöver är att träna utrustning
och soldater under extrema väderförhållanden. Syftet är att förbereda trupperna
för en eventuell konflikt under arktiska förhållanden (North Atlantic Treaty
Organisation, 2022). Dessutom ska den snabba utplaceringen av stora
truppkontingenter<span style="background-color: white;"> <span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial;">inom ett
lite område</span></span> övas (Bundeswehr, 2022).<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Manövern är kontroversiell av flera skäl. För det första
äger den rum i omedelbar närhet av baser tillhörande den ryska nordflottan,
varav de flesta ligger i Barents hav. Där är ryska atomubåtar stationerade som
säkerställer Rysslands andraslagsförmåga i ett kärnvapenkrig, både
konventionellt och nukleärt (Henken, 2022). Cold Response syftar alltså
uttryckligen till att angripa Rysslands försvarsmekanismer. För det andra
handlar denna manöver om Natos militära närvaro i två geostrategiskt viktiga
regioner: "GIUK-gapet" mellan Grönland, Island och de brittiska öarna
och "Björngapet" mellan Svalbard och Norge. Båda luckorna utgör
geografiska flaskhalsar som den ryska nordflottan måste passera för att nå
Atlanten och därmed de stora världshaven. Att försvara dessa luckor är särskilt
viktigt för Nato eftersom det kraftigt begränsar den ryska flottans
manöverutrymme (Müller, 2022).<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Dessutom finns det ökande ambitioner från olika länder att
utnyttja Arktis både ekonomiskt och militärt. Den globala uppvärmningen öppnar
nya rutter för civil och militär sjöfart eller håller dem öppna året runt. Den
kommer också att göra det lättare att utnyttja Arktis olika resurser. Det norra
Ryssland, som i århundraden har ansetts vara en säker militär reträttplats på
grund av sina geografiska egenskaper, kan därför bli ett ännu större fokus för
Rysslands fiender i framtiden. I detta sammanhang uppgav Norges
försvarsminister i samband med Cold Response 2022 att manövern måste ses som en
del av en permanent Natonärvaro i Arktis (Heilig, 2022).<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b>Slutsats<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoNormal">Militärmanövrar är övningar som ligger så nära verkligheten
som möjligt och är avsedda att förbereda trupperna så bra som möjligt inför en
verklig insats. Därför bör de inte avfärdas som ren träning, utan bör förstås
som viktiga militära förberedelser inför en verklig konflikt. Omvänt kan manövrar
användas för att utläsa vilket scenario en armé förbereder sig för, vilket i
sin tur gör det möjligt att dra slutsatser om respektive stats strategi.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Varje militär manöver innebär en möjlighet att trappa upp
konflikten och leder ofta till nära sammanstötningar eller till och med
sammanstötningar mellan motståndarsidornas trupper. En studie visade att det
mellan januari 2013 och december 2020 förekom cirka 2 900 farligt nära
sammanstötningar mellan Natoländernas och Ryska federationens arméer (Clem
& Finch, 2021).<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Dessutom har antalet och omfattningen av Natos manövrar ökat
sedan 2014. Man får dock inte glömma att det redan före 2014 fanns
NATO-manövrar med uttalat syfte att öva på krig mot Ryssland (t.ex. Cold
Response sedan 2006). Nya manövrar tillkom dock under perioden 2014-2020 (t.ex.
Defender Europe sedan 2020).<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Det
amerikanska flygvapnets regelbundna deltagande med kärnvapenbombplan av typen
B52 i Natoövningar (t.ex. BALTOPS) innebär att det redan finns en enorm
potential för eskalering (Kronauer, 2018, s. 184). Med Air Defender ska en ny
manöver mot Ryssland till och med etableras igen från 2023, vilken det gäller
att också granska.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">I stort sett är Natos manövrar mycket inriktade på den östra
flanken, främst på att träna de olika arméernas interoperabilitet och säkra den
förstärkta framskjutna närvaron för att så snabbt som möjligt kunna skicka
militära styrkor från västra Nato (särskilt USA) till Östeuropa i händelse av
ett fullskaligt krig. Man får inte glömma att USA genomför kompletterande
militära övningar över hela världen inom andra allianser, t.ex. mot
Folkrepubliken Kina (<i>AUKUS, QUAD</i>) och för att säkra USA:s hegemoni i
Stilla havet (t.ex. <i>Pacific Defender</i>-manövern).<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Nästan alla Natos nuvarande övningar motiveras med Rysslands
annektering av Krim 2014 (Weber, 2020). Det måste dock betonas att manövrarna
för att förbereda ett krig mot Ryssland inte inleddes 2014. Natos krigsplaner
mot Ryssland är mycket äldre och Rysslands reaktion på Ukrainakonflikten 2014
kom mycket väl till pass för Nato för att ytterligare eskalera situationen (se
fördjupningsgruppen "Natos strategier för att förbereda sig för
krig"). Man får inte bortse från konfliktens olika faser och det kalla
krigets kontinuitet.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Ryska federationen tar Natos och dess enskilda staters manövrar
på Rysslands västra flank på största allvar och har genom diplomatiska avtal
försökt bromsa upp eskaleringsspiralen mellan Nato och Ryssland. Den 17
december 2021 presenterade Ryska federationen ett utkast till ett nytt
säkerhetsfördrag för USA. Bland de föreslagna åtgärderna ingick att komma
överens om ett avstånd som ska upprätthållas för operativa militärövningar på
båda sidor av gränsen mellan Nato och Ryssland. Dessutom omfattade förslaget
upprättandet av kommunikation mellan Nato och Ryssland för stridsfartyg och
flygplan och återupptagandet av en regelbunden dialog mellan Ryssland och Nato
(Junge Welt, 2021).<br /><br /><i><b>Johannes Lemke<br /></b></i><br /><a href="https://linkezeitung.de/2024/02/25/steadfast-defender-2024-und-die-nato-manoever-der-beginn-einer-analyse/">https://linkezeitung.de/2024/02/25/steadfast-defender-2024-und-die-nato-manoever-der-beginn-einer-analyse/</a><br /><br />Övers: Lennart Palm<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b><span lang="DE" style="mso-ansi-language: DE;">Referenser<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="DE" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: DE; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Informationsstelle
Militarisierung. (15. Mai 2023). Manöver: Kosten. (I. M. e.V., Hrsg.) <i>IMI-Aktuell</i>(279).
</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet 14. juli 2023 från </span><a href="https://www.imi-online.de/2023/05/15/manoever-kosten/"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://www.imi-online.de/2023/05/15/manoever-kosten/</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="DE" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: DE; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Bundeswehr. (21. März 2022).
<i>Cold Response 22: Am Polarkreis üben 30.000 Männer und Frauen</i>. </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet 14. juni 2023 från Bundeswehr: </span><a href="https://www.bundeswehr.de/de/aktuelles/meldungen/cold-response-22-polarkreis-ueben-30000-maenner-frauen"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://www.bundeswehr.de/de/aktuelles/meldungen/cold-response-22-polarkreis-ueben-30000-maenner-frauen</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="DE" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: DE; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Bundeswehr. (2023). <i>Begriffe</i>.
</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet 17. juli 2023 från Bundeswehr: </span><a href="https://www.bundeswehr.de/de/ueber-die-bundeswehr/begriffe-bundeswehr-glossar"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://www.bundeswehr.de/de/ueber-die-bundeswehr/begriffe-bundeswehr-glossar</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-GB; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Clem, R., & Finch, R.
(19. August 2021). <i>Crowded Skies and Turbulent Seas: Assessing the Full
Scope of NATO-Russian Military Incidents</i>. På internet 18. juli 2023 från
War on the Rocks: </span><a href="https://warontherocks.com/2021/08/crowded-skies-and-turbulent-seas-assessing-the-full-scope-of-nato-russian-military-incidents/"><span lang="EN-GB" style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-GB; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://warontherocks.com/2021/08/crowded-skies-and-turbulent-seas-assessing-the-full-scope-of-nato-russian-military-incidents/</span></a><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-GB; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-GB; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Falconer, R. (19. Januar
2024). <i>NATO launching largest drills since Cold War</i>. </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet 27. januari 2024 från Axios: </span><a href="https://www.axios.com/2024/01/19/nato-largest-drills-since-cold-war-90000-troops"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://www.axios.com/2024/01/19/nato-largest-drills-since-cold-war-90000-troops</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-GB; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Gardner, C. (9. Juli
2022). <i>U.S. Army Corps of Engineers supports readiness in Europe by
modernizing Army’s Prepositioned Stock facilities</i>. </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet 17. juli 2023 från Defense Visual Information Distribution
Service: </span><a href="https://www.dvidshub.net/news/428722/us-army-corps-engineers-supports-readiness-europe-modernizing-armys-prepositioned-stock-facilities"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://www.dvidshub.net/news/428722/us-army-corps-engineers-supports-readiness-europe-modernizing-armys-prepositioned-stock-facilities</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="DE" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: DE; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Haydt, C. (15. Februar
2022). Säbelrasseln gegen Russland. <i>IMI-Analyse</i>(03). </span><span lang="NO-BOK" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet 14. juli 2023
från h</span><a href="ttps://www.imi-online.de/2022/02/15/saebelrasseln-gegen-russland/"><span lang="NO-BOK" style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">ttps://www.imi-online.de/2022/02/15/saebelrasseln-gegen-russland/</span></a><span lang="NO-BOK" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Heilig, R. (23. Januar 2022). </span><span lang="DE" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: DE; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Norwegen plant größte Militärübung seit den 1980er
Jahren. <i>neues deutschland</i>. </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet
18. juli 2023 från </span><a href="https://www.nd-aktuell.de/artikel/1160691.nato-manoever-norwegen-plant-groesste-militaeruebung-seit-den-er-jahren.html"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://www.nd-aktuell.de/artikel/1160691.nato-manoever-norwegen-plant-groesste-militaeruebung-seit-den-er-jahren.html</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="DE" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: DE; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Henken, L. (23. Mai 2022). <i>Der
Ukraine-Krieg – was vorher geschah</i>. </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet
16. april 2023 från Hintergrund: </span><a href="https://www.hintergrund.de/politik/welt/der-ukraine-krieg-was-vorher-geschah/"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://www.hintergrund.de/politik/welt/der-ukraine-krieg-was-vorher-geschah/</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="DE" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: DE; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Informationsstelle
Militarisierung. (10. April 2015). NATO-Manöver Noble Jump. (I. M. e.V., Hrsg.)
<i>IMI-Aktuell</i>(199). </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet 14. juli 2023 från </span><a href="https://www.imi-online.de/2015/04/10/nato-manoever-noble-jump/"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://www.imi-online.de/2015/04/10/nato-manoever-noble-jump/</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="DE" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: DE; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Informationsstelle
Militarisierung. (18. März 2015). Ukraine: Manöver. <i>IMI-Aktuell</i>(143). </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet 14. Juli 2023 från </span><a href="https://www.imi-online.de/2015/03/18/ukraine-manoever/"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://www.imi-online.de/2015/03/18/ukraine-manoever/</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="DE" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: DE; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">junge Welt. (17. Dezember
2021). Russlands Antwort auf NATO-Aggression. <i>junge Welt</i>, S. 8. </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet 18. juli 2023 från </span><a href="https://www.jungewelt.de/artikel/416672.russlands-antwort-auf-nato-aggression.html"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://www.jungewelt.de/artikel/416672.russlands-antwort-auf-nato-aggression.html</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="DE" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: DE; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Kronauer, J. (2018). <i>Meinst
Du, die Russen wollen Krieg?</i> Köln: PapyRossa.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="DE" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: DE; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Müller, B. (7. März 2022).
Norwegens kalte Antwort. <i>IMI-Studien</i>(2). </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet
14. juli 2023 från </span><a href="https://www.imi-online.de/2022/03/07/norwegens-kalte-antwort/"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://www.imi-online.de/2022/03/07/norwegens-kalte-antwort/</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-GB; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">North Atlantik Treaty
Organization. (7. März 2022). <i>Exercise Cold Response 2022 – NATO and partner
forces face the freeze in Norway</i>. </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet
14. juni 2023 från North Atlantik Treaty Organization: </span><a href="https://www.nato.int/cps/en/natohq/news_192351.htm"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://www.nato.int/cps/en/natohq/news_192351.htm</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="DE" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: DE; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Pflüger, T. (März 2022).
Manöver als gefährliche Machtdemonstration. (I. M. e.V., Hrsg.) <i>AUSDRUCK</i>(108),
S. 4-8. På internet 14. juli 2023<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="DE" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: DE; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Weber, M. (31. März 2020).
Schlachtfeld Osteuropa. <i>junge Welt</i>. </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet 2.
juli 2023 från </span><a href="https://www.jungewelt.de/artikel/375563.krieg-und-frieden-schlachtfeld-osteuropa.html"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://www.jungewelt.de/artikel/375563.krieg-und-frieden-schlachtfeld-osteuropa.html</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span lang="DE" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-ansi-language: DE; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Wiegold, T. (18. januari
2024). <i>Überraschung, NATO-Großübung!</i> </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">På internet
27. januar 2024 från Augen geradeaus!: </span><a href="https://augengeradeaus.net/2024/01/ueberraschung-nato-grossuebung/"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">https://augengeradeaus.net/2024/01/ueberraschung-nato-grossuebung/</span></a><br /><br /><br /><br /><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-66474258044367679742024-02-27T20:49:00.003+01:002024-02-27T20:49:32.848+01:00Var gömmer sig ledarna för Majdankuppen?<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3N-spNQs1NEoH8yqW2Ck8PzgE2ZGuqGpuCVUxNs-Vxsuirn-dfwznXQWc_9iSYisud_F_uTqpqdUXv7Tcr4uUmGXWkoCfD6szXz40nTvMM-bDyvo8rXTwb1Qe2qpvlvPY5pC8HJ__SVsaQePXbOBC2o9JeGavTdVodUrK-7Gl9J5S3r-8FQ2k7QO6PJU/s640/var%20%C3%A4r%20de%20nu.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="425" data-original-width="640" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3N-spNQs1NEoH8yqW2Ck8PzgE2ZGuqGpuCVUxNs-Vxsuirn-dfwznXQWc_9iSYisud_F_uTqpqdUXv7Tcr4uUmGXWkoCfD6szXz40nTvMM-bDyvo8rXTwb1Qe2qpvlvPY5pC8HJ__SVsaQePXbOBC2o9JeGavTdVodUrK-7Gl9J5S3r-8FQ2k7QO6PJU/w640-h426/var%20%C3%A4r%20de%20nu.png" width="640" /></a></div><br /><b>Var är dom nu? "Frihetshjältarna" bakom Majdan-revolutionen? Medsols från överst t v: Aleksandr Turtjinov, Arsenij Jatsenjuk, Sergej Paskinskij, Petro Porosjenko, Vitalij Klitjko, Dmitrij Jarosj, Valentin Nalyvajtjenko, Oleg Tiagnibok....</b><p></p><p>Marionettmästarna i Pentagon och Vita huset har bytt ut de flesta av dem. Några förföljs av Zelenskyjs åklagare och andra bara övervintrar medan deras landsmän stupar i hundra- och tusental i det krig som de startade.<span></span></p><a name='more'></a><p></p><p>Flertalet av dem som ledde statskuppen på Majdan i Kiev för 10 år sedan är arbetslösa idag. Nationalister, som har underblåst kriget i decennier, håller sig utanför striderna. Politiker kan inte förlika sig med rollen som pensionärer och drömmer om ett nytt, tredje Maidan, skriver Ivan Kozlov i den ryska veckotidningen Argumenty i Fakty..</p><p><b>Aelsandr Turtjinov</b> var 2014 parlamentets talman och tillförordnad president för landet. Den 22 februari 2014, en av Maidans blodigaste dagar, mottog Turtjinov i en svart skinnjacka gratulationer i parlamentet. Han har just utsetts till talman.<br /><br /><b>Arsenij Jatsenjuk</b>, den blivande premiärministern, och <b>Petro Porosjenko</b>, den blivande presidenten, kom fram för att krama om honom. Turtjinov, en före detta predikant i baptistkyrkan, satte sig följande dag i själva presidentstolen istället för Viktor Janukovitj som hade jagats bort under kpistbeskjutning men räddats av ryssarna på Krim.<br /><br />Det var Turtjinov som skrev under ordern att starta den så kallade "ATO", den "antiterroristiska operationen" i Donbass. "Terroristerna" var de rysktalande människor som inte ville böja sig för kuppmakarna. För att ha släppt lös konflikten mot Donetsk och Lugansk fick han smeknamnet "Blodige pastorn".</p><p>Idag framträder Turtjinov sällan offentligt, och kör runt i Kiev tillsammans med Petro Porosjenkos livvakt. "Turtjinov står mycket nära Porosjenko," säger politiske analytikern Vasyl Vakarov. "Kampen mellan Porosjenko och Zelenskij är troligen inte över. Som man säger i Ukraina kommer den tidigare överbefälhavaren för Ukrainas väpnade styrkor Zaluzjny snart att ansluta sig till Turtjinovs och Porosjenkos team."</p><p>Enligt Oleg Tsarjov, en före detta medlem av parlamentet från Regionpartiets parti, som nyligen utsattes för ett mordförsök, hade Turtjinov redan för 10 år sedan allvarliga problem med en adekvat verklighetsuppfattning.</p><p>"Vid någon tidpunkt började han tänka på sig själv som Herrens representant på jorden, att han var på något slags uppdrag. Ändå låg initiativet till att starta kriget hos amerikanerna. Först efter ett besök av CIA-ledarna i Kiev, togs beslutet", säger Tsarjov.</p><p>Idag kallar sig Turtjinov stabschef för partiet Eurosolidaritet.</p><p>För 10 år sedan uppmanade <b>Arsenij Jatsenjuk</b> ukrainare att gå emot säkerhetsstyrkorna även med risk för att "få en kula i pannan". I dag håller han sig borta från platserna där kulorna visslar.</p><p>Denna bankir, som lyftes till premiärministerposten av Majdan och hamnade i en störtflod av korruptionsskandaler, har för länge sedan trätt i skymundan och ändrat sin image. I dag har politikern anlagt ett tjockt skägg. <br /><br />Idag är han ordförande för det föga kända "Kievs säkerhetsforum", som skapat sunder beskydd av den amerikanska ambassaden. Denna organisation försöker påskynda Ukrainas anslutning till Nato. Det går inte särskilt bra.</p><p>Sergej Pasjinskij blev 2014 chef för den tillförordnade presidentadministrationen. Nyligen återupptogs ett brottmål mot denne tidigare oligark och vapenhandlare, vilken enligt Vasyl Vakarov kan vara en del av den hemliga kampen mellan Zelenskyj och Turtjinov-Porosjenko.<br /><br />Pasjinskij sponsrade Majdan och fotograferades 2014 i sällskap med beväpnade krypskyttar. I februari i år gjorde SBU en razzia mot Pasjinskij.</p><p>– Tydligen vill de köra över Pasjinskij, och genom honom Turtjinov, för att ytterligare skaka Porosjenko, säger den politiska analytikern Vakarov. Enligt experten är det inte första gången som de nuvarande myndigheterna i Kiev försöker klå sina föregångare på pengar.</p><p>"Nyligen gjordes en razzia mot chefen för Concorde-banken (Igor Mazepa), som släpptes mot borgen. Oligarken Igor Kolomojskij sitter i ett interneringscenter. Man har satt press på oligarkerna att dela med sig av sina pengar med den nuvarande regeringen", säger Vakarov.</p><p><b>Petro Porosjenko </b>blev 2014 landets president, men kunde bara hålla sig kvar en period. Idag är han ledare för partiet Eursolidaritet, åtalad i ett brottmål och belagd med utreseförbud.</p><p>Efter starten av den särskilda militära operationen i februari 2022 var Porosjenko den ende av Majdanledarna som gick ut med omfattande "patriotisk" propaganda.</p><p>Zelenskij har anledning att se Porosjenko som en potentiell konkurrent och kanske var det därför han fann för gott att inställa valet som skulle ha hållits nu i mars.</p><p>I februari blev det dock känt att en förundersökning mot Porosjenko hade avslutats. Han står inför en officiell anklagelse för förräderi (straff - fängelse i upp till 15 år). Han är misstänkt för högförräderi, finansiering av terrorism och hjälp till terroristorganisationer - vilket syftar på att han i slutet av 2014 - början av 2015 lät gruvorna i Donbass fortsätta att leverera kol.</p><p><b>Vitalij Klitjko</b>, ex-boxaren som 2014 blev borgmästare i Kiev, tros framförallt ha Tysklands beskydd som en potentiell ersättare av Zelenskyj (Alla Klitsjkos släktingar bor i Tyskland.)</p><p>Efter att Zelenskyj kom till makten har Klitjko haft en rad konflikter med presidenten, men det har inte hindrat honom från att bli omvald till borgmästare tre gånger. Deras krig fortsätter än i dag. </p><p><b>Dmitrij Jarosj</b> var 2014 Högersektorns jurist. För tio år sedan, efter att Majdan brutit ut, var han den förste som uppmanade till terrordåd på Krim och på Ryska federationens territorium, samt att spränga gas- och oljeledningar. Idag, när allt detta har realiserats, föredrar Jarosj att uteslutande slåss på sociala medier.</p><p>Där kallar han ukrainare som försöker undvika mobilisering för "en styggelse som vanärar nationen". Själv har han ingen brådska med att gå till fronten.</p><p>Han skulle ha inkallats, liksom alla män mellan 27 och 60 år i Ukraina, men på grund av en skada han pådrog sig i högerarmen 2015 är han inte vapenför.</p><p>Efter att ha lämnat Högersektorn uppfann Jarosj en ny förening, Ukrainska frivilligarmén, och utropade sig själv till dess befälhavare. Att döma av rapporterna sysslar gruppen mest med att sälja märken och souvenirer.</p><p>Han hyser särskilt höga tankar om chefen för huvudunderrättelsedirektoratet, Kyrylo Budanov (anklagad för terroristattacker i Ryssland) och den före detta överbefälhavaren Valerij Zaluzhnyj. </p><p>I slutet av 2021 meddelade nationalisten till och med att han hade utsetts till rådgivare till överbefälhavaren, vilket officiellt förnekades av Ukrainas väpnade styrkor.</p><p>Direkt efter valet av Zelenskyj 2019 hotade Högersektorn att hänga honom i ett kastanjeträd i centrala Kiev.</p><p><b>Valentin Nalyvajtjenko</b> blev 2014 chef för Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) men får idag nöja sig med ett parlamentsmandat för Julija Timosjenskos parti Batkivsjtjyna.</p><p>Efter Majdan blev Jarosj assistent till den nya chefen för SBU Nalyvajtjenko, som han var gammal vän till. Nalivajtjenko ansågs vara den första CIA-agenten i Ukraina, uppger tidigare parlamentsledamoten Oleg Tsarjov. </p><p>Efter Majdan skapades en "mordavdelning" under SBU, som var engagerad i att eliminera politiska rivaler till Kievs myndigheter.</p><p>Förmodligen övervakades denna mordaktivitet av Dmytro Jarosj.</p><p><b>Oleg Tiagnybok </b>var 2014 ordförande för partiet Svoboda. Han dolde inte sitt hat till Ryssland men gillade inte heller Europa.<br /><br />Idag försöker Tiagnybok att inte påminna om sin existens. För tio år sedan uppmanade denna politiker ständigt till krig med Ryssland, gjorde extremistiska uttalanden om Rysslands "uppdelning i 20 stater" och ansåg Bryansk-regionen, Krasnodar-territoriet och till och med Fjärran Östern vara "ukrainska territorier".<br /><br />Trots sin arméerfarenhet och lämpliga ålder sågs den 55-årige radikalen inte i ett skyttegrav eller med vapen i händerna. Han är mera upptagen av frågan om att byta sovjettida namn på städer och gator till "äkta" ukrainska namn.</p><p>Medan tusentals dör i skyttegravarna kampanjar Tiagnybok för att döpa om Pusjkingatan i Poltava.</p><p>Saken var den att den nationalistiska Högersektorn efter Majdan fick växande konkurrens av en mer kapabel nazistisk stridsenhet, som Azovbataljonen, säger Aleksej Kotjetkov, en politisk analytiker som studerar krigsförbrytelser i Ukraina, till aif.ru i en kommentar.</p><p>"Kärnan bestod av människor, före detta skinheads, som kunde organisera allt väl och ta över andra grupper. Deras ideologi förutsätter ett disciplin och ordning. De var mycket bättre på detta än Jarosj anhängare,.."</p><p><i>Argumenty i Fakty 20/2</i></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-76609658971295193782024-02-23T15:05:00.006+01:002024-02-23T15:06:27.395+01:00Rapport från Assangeprocessen<p><b></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgBHAx5RHG0Gy4GO_FBXjCS-BBaUlmEhHn8HeVRJ500zOlJUgU6shr6lAzMXf22Vig_hE8pr6ZWwRggc2D6UTXNLNnWr4mq7fIBoU8xMAQI3ThgxC33Ykb7T_UBJid2_WhtE86dotzn6cgCF2zQpnVEzKBy2M_UoAPNt5BIrc-i_sVKYLT7SXGHGjwcu0/s960/87d1ab10c57def147a532a9a42c1f598.webp" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="540" data-original-width="960" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgBHAx5RHG0Gy4GO_FBXjCS-BBaUlmEhHn8HeVRJ500zOlJUgU6shr6lAzMXf22Vig_hE8pr6ZWwRggc2D6UTXNLNnWr4mq7fIBoU8xMAQI3ThgxC33Ykb7T_UBJid2_WhtE86dotzn6cgCF2zQpnVEzKBy2M_UoAPNt5BIrc-i_sVKYLT7SXGHGjwcu0/w640-h360/87d1ab10c57def147a532a9a42c1f598.webp" width="640" /></a></b></div><b><br />Joe Lauria rapporterar från dag två i High Court i London där avgörandet ska falla inom kort: Ska Julian Assange utlämnas till USA, där han riskerar 175 års fängelse.</b><br /><br />På Laurias amerikanska sajt, Consortium News följs fallet dag för dag, ofta timme för timme. Det viktigaste nya var åklagarens fantasifulla beskrivning av Assanges "brott".<span></span><p></p><a name='more'></a><p></p><p>På den andra och sista dagen av Julian Assanges förhandling
i High Court, vävde USA:s advokater en
vilseledande berättelse där journalistik görs till spionage, yttrandefrihetsrättigheterna
i ”First Amendment” fråntas utlänningar på amerikansk mark och där en regering,
som jagar en oliktänkande journalist som avslöjat dess hemliga brott, hyllas
som en demokratins lysande ledstjärna.</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Dock, utanför tingshuset på en gata som heter The Strand; inför
människorätts- och pressfrihetsorganisationer, presidenter, premiärministrar
och parlament och miljontals vanliga medborgare runt om i världen, misslyckas
denna falska konstruktion som USA försöker påtvinga världen. <o:p></o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWhRlBgVVhO3o_u-TB9wAuhPqRiwJFWzHBpISgspAPaWhrUW99MLisqc1t5k3u7kjQltG4u2BqzslCj17mKeY38CKHDKsb0zYjofYNkzNFQuwIY6ReII5jsoCaC59reO2v1iNgvHebsca80WvFVi4ldnLQSHU5H4iF62YAzE5ca9aVnucTKhIpG88Ip0E/s1524/Clipboard%201.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1524" data-original-width="1349" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWhRlBgVVhO3o_u-TB9wAuhPqRiwJFWzHBpISgspAPaWhrUW99MLisqc1t5k3u7kjQltG4u2BqzslCj17mKeY38CKHDKsb0zYjofYNkzNFQuwIY6ReII5jsoCaC59reO2v1iNgvHebsca80WvFVi4ldnLQSHU5H4iF62YAzE5ca9aVnucTKhIpG88Ip0E/w566-h640/Clipboard%201.jpg" width="566" /></a></div><p class="MsoNormal"><a href="https://x.com/Stella_Assange/status/1760042372035957049?s=20">https://x.com/Stella_Assange/status/1760042372035957049?s=20</a></p><p class="MsoNormal">Och just nu, avgörs livet för Julian Assange, en fängslad
journalist som avslöjade några av USA:s mörkaste hemligheter och krossade dess
självbild, av två brittiska perukklädda domare.</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Efter 10 timmars förhör under två dagar kungjorde domarna
Jeremy Johnson och Dame Victoria Sharp att de skjuter upp sitt domslut om
Assanges öde till ett ospecificerat framtida datum. Deadline för slutlig
inlämning av handlingar sattes till den 4 mars. Ett slutligt beslut kan komma
när som helst efter detta datum.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Johnson och Sharp överväger om de ska tillåta Assange att
överklaga inrikesministerns utlämningsbeslut och olika oklarheter i rådhusrättens
beslut för tre år sedan.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Inrikesministern hade beordrat att Assange
skulle friges på grund av hälsoskäl, men efter försäkringar om att Assange inte
skulle misshandlas i USA, vann USA i ett överklagande till High Court som
ändrade hennes beslut.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Storbritanniens högsta domstol avslog därefter Assanges
ifrågasättande om dessa försäkringar var lagligt bindande och i juni förra året
avslog en enda domare i Högsta domstolen också Assanges begäran om prövningstillstånd.
Den här veckans två dagar långa utfrågning var ett försök från Assange att få det
beslutet återkallat, ett så att säga överklagande om rätten att överklaga.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Det var ett testförsök att övertyga domarna om att det finns
tillräckligt med omtvistade bevis i fallet för att tillåta ett fullständigt
överklagande.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Det var möjligen Assanges sista strid i Storbritannien för
att undvika att skickas i kedjor till USA för att åtalas för spionage och
datorintrång och upp till 175 år i ett maximalsäkerhetsfängelse.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Efter att Assanges advokater på tisdagen argumenterade varför
Assange skulle få överklaga, var det på onsdagen USA:s advokaters tur att ange
varför han inte skulle göra det.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b>Journalistik utklädd till brott</b></p>
<p class="MsoNormal">För att göra det konstruerade åklagaren Clair Dobbin en
fantastisk berättelse om en ond Assange som använder skändliga metoder för att
anstifta och konspirera med en amerikansk underrättelseanalytiker för att hacka
sig in i regeringsdatorer med det uttryckliga syftet att få informatörer dödade
eller försvunna och att hota USA:s heliga nationella säkerhet.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Hon förlitade sig starkt på den tvivelaktige amerikanska
åklagaren Gordon Kromberg vittnesmål. Hon broderade ut samma sorgliga
berättelse om Assange som "rekryterade" arméanalytikern Chelsea
Manning och konspirerade med henne för att stjäla viktiga amerikanska
hemligheter, trots de överväldigande bevisen registrerade i domstol att Manning
hade säkerhetsprövning för att få ut alla dessa dokument, varav hon hade
överfört de allra flesta till <i>WikiLeaks </i>redan innan Assange
”rekryterade” henne i ett chattrum (om det nu ens var Assange hon pratade med)
och att Manning inte kunnat dölja sin identitet genom att med Assanges hjälp knäcka
ett lösenord även om hon velat.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Vad Dobbin faktiskt gjorde var att slösa bort domstolens tid
på att beskriva några av de mest rutinmässiga sidorna av journalistiken: hur
man söker källor, skyddar deras identitet och försöker få ut så mycket
information som möjligt från dem.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b>”Försvunna” informanter</b><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Än en gång försökte USA visa för domstolen att Assanges
agerande inte var vad som kan krävas av en "ansvarsfull" journalist,
utan en brottslings, som avsiktligt ville att USA:s informatörer skulle dödas
eller försvinnas genom att avslöja deras namn.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Dobbin sa att det var USA:s mainstreampartners som hade dolt
och redigerat deras namn, när de i själva verket gjort raka motsatsen.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Mark Davis, en australiensisk journalist som bevakade
Assange i London 2010 när de stora avslöjandena samordnades med de mainstreamtidningarna,
sa att dessa tidningar hade visat obetydligt intresse för att skydda namnen och
att det var Assange som hade stannat uppe nästan en hel helg för att gå igenom och
försöka skydda namnen.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">John Goetz, en amerikansk journalist som arbetade med en av
partnerna, <i>Der Spiegel</i>, vittnade vid Assanges utlämningsförhandling 2020
att Assange var besatt av namnskyddet och Laura Poitras film <i>Risk</i> visar hur
Assange ringer till USA:S utrikesdepartement för att be dem hjälpa till att
redigera de diplomatiska telegrammen. Utrikesdepartementet vägrade och krävde i
stället att han skulle lämna tillbaka materialet.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Även om USA:s anklagelse att Assange skadat informanter
vilar på att påståendet att han publicerat telegrammen oredigerade, finns det
rikliga bevis som har presenterats i det här fallet för att visa att det var
två <i>Guardian</i>-journalister som avslöjade lösenordet till de oredigerade telegrammen
och att hundratals publikationer, som cryptome.org och <i>Pirate Bay</i>, hade
publicerat dem innan <i>WikiLeaks</i> gjorde det. Assange sa att han
publicerade dem bara för att varna dem vars namn redan hade avslöjats för deras
säkerhets skull.</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Den amerikanske brigadgeneralen Robert Carr, som ledde
utredningen efter <i>Wikileaks</i> om avslöjandenas effekter, erkände också
under ed vid krigsrätten mot Manning att ingen dödats till följd av <i>Wikileaks</i>
avslöjanden.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Dobbin erkände i rätten efter en fråga från domare Johnson,
att det var andra publicerade de oredigerade telegrammen först. Men hon sa att
det inte spelade någon roll eftersom det aldrig skulle ha hänt alls om Assange
inte hade fått tag på dokumenten först.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b>"Politiskt brott"<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoNormal">Som Assanges advokat Mark Summers hävdade, har USA:s
advokater fullständigt ignorerat innehållet i de publiceringar som Assange
åtalas för. Han hävdade på onsdagen, precis som dagen innan, att det finns ett
samband mellan vad Assange avslöjat och USA:s åtgärder mot honom, vilket inte gör
dess regering bättre än någon auktoritär regim som jagar en journalist som avslöjar
dess hemligheter.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Efter att Assanges advokater visat att <i>både</i> utlämningsavtalet
mellan Storbritannien och USA och parlamentets utlämningslag förhindrar
utlämning baserad på ett politiskt brott eller en politisk åsikt och att
spionage till sin natur är politiskt, påstod Dobbin att åtalet mot Assange inte
kunde vara politiskt eftersom ju två amerikanska administrationer, en
republikansk och en demokratisk, står bakom åtalet.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Detta visar en enorm brist på förståelse för det generellt
solida tvåpartisamförstånd som råder om USA:s utrikespolitik – i huvudsak står
båda partierna samman för USA mot världen.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Det visar också en extrem inskränkthet att reducera termen
"politiskt" till partipolitiskt, snarare än till ett helt militärt,
underrättelse-, industriellt och politiskt system som driver mastodontintressen
runt om i världen för vilka det är redo att döda och redan har dödat miljontals
människor som står i dess väg.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Men vad bryr det dem att förstöra en ensam australisk
journalist som har gjort dem sådan skada?<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b>En värld som går vidare<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoNormal">De amerikanska argumenten i den ekpanelade lokal 5 vid Royal
Courts of Justice, byggd 1882, kan lika gärna ha framförts det året. De tappar
resonans i en värld som snabbt går vidare bort från amerikanskt styre, allt påskyndat
av världens förkastande av USA:s politik mot Ukraina och Gaza.</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Antalet regeringar och befolkningar som tror på och accepterar
vad USA säger om sig självt och om dem blir allt färre.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Assanges arbete har spelat en avgörande roll i den här
processen och har undergrävt USA:s trovärdighet med början i 2010 års avslöjanden
om Irak och Afghanistan för vilka han nu åtalas.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">USA:s trovärdighet har sjunkit till den grad att en brittisk
advokat kan stå upp i en brittisk domstol och säga inför brittiska domare att
USA inte skiljer sig från vilken auktoritär regim som helst när det gäller att
jaga en journalist bara för att han har publicerat hemliga bevis på dess allvarligaste
brott.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">När Summers flera gånger under loppet av två dagar
uttryckligen nämnde amerikanska krigsförbrytelser syntes inte minsta darr i
någon av domarnas ansikten.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Ändå finns det miljontals människor i världen, särskilt i
USA och Storbritannien, som fortfarande tror på fantasin att det går att upprätthåller
vad som är kvar av amerikansk dominans, fantasivärlden där Assange är en skurk
som vill förstöra demokratin.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Vågar dessa två domare kliva ut ur den världen och
åtminstone ge Assange rätten att kämpa vidare för sin frihet?<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><i><span style="line-height: 107%;">Joe
Lauria är chefredaktör för Consortium News och tidigare FN-korrespondent för
The Wall Street Journal, Boston Globe och andra tidningar, inklusive The
Montreal Gazette, London Daily Mail och The Star of Johannesburg. Han har varit
undersökande reporter för Sunday Times i London, finansreporter för Bloomberg
News och började sitt professionella arbete som 19-årig stringer för The New
York Times. Han är författare till två böcker, A Political Odyssey med senator
Mike Gravel och förord av Daniel Ellsberg; och How I Lost By Hillary Clinton, med
förord av Julian Assange. Joe nås på joelauria@consortiumnews.com och följas på
Twitter @unjoe<span><o:p></o:p></span></span></i></p>
<p style="text-align: justify;"><em><span face=""Calibri",sans-serif" style="color: black; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[Läs </span></em><strong><span face=""Calibri",sans-serif" style="color: black; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Consortium News</span></strong><em><span face=""Calibri",sans-serif" style="color: black; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">‘ detaljerade
live-tweeting under rättegångens båda dagar: <br /></span></em><br /><a href="https://threadreaderapp.com/thread/1759867108798746652.html" target="_blank"><i><span face=""Calibri",sans-serif" style="color: black; letter-spacing: 0.6pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Dag 1 morgonen</span></i></a><em><span face=""Calibri",sans-serif" style="color: black; letter-spacing: 0.6pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> – försvaret; </span></em><a href="https://threadreaderapp.com/thread/1759939367353688369.html" target="_blank"><i><span face=""Calibri",sans-serif" style="color: black; letter-spacing: 0.6pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Dag 1 eftermiddagen</span></i></a><em><span face=""Calibri",sans-serif" style="color: black; letter-spacing: 0.6pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> – försvaret; </span></em></p><p style="text-align: justify;"><a href="https://threadreaderapp.com/thread/1760247527276728491.html" target="_blank"><i><span face=""Calibri",sans-serif" style="color: black; letter-spacing: 0.6pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Dag 2 morgonen</span></i></a><em><span face=""Calibri",sans-serif" style="color: black; letter-spacing: 0.6pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> – åklagarna; </span></em><a href="https://threadreaderapp.com/thread/1760301364712747343.html" target="_blank"><i><span face=""Calibri",sans-serif" style="color: black; letter-spacing: 0.6pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Dag 2 eftermiddagen</span></i></a><em><span face=""Calibri",sans-serif" style="color: black; letter-spacing: 0.6pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> – åklagarna + försvarets motargument; </span></em><a href="https://twitter.com/Consortiumnews/status/1760339707056030012" target="_blank"><i><span face=""Calibri",sans-serif" style="color: black; letter-spacing: 0.6pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Domens uppskjutande]</span></i></a><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 11pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal">Källa: <a href="https://consortiumnews.com/2024/02/22/day-two-us-reinforces-grand-assange-deception/">https://consortiumnews.com/2024/02/22/day-two-us-reinforces-grand-assange-deception/</a><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><o:p><b>Övers: Lennart Palm </b></o:p></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-17396369646041538162024-02-21T09:40:00.005+01:002024-02-21T13:44:24.280+01:00Följ grundlagen, Kristersson!<p><b></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihVQQ1RoWyTwsDZSjQ7LyPtnVBwN0UOisWl9Br50VwWPnPUSgmayAhauiK828bB_wkKKN4wh3r47WxXZhGJucNuI4jjLmIr3gAmzMBU00UxJoMg_ycsVVuPnYLFGQCkeWJ3I-8o0yx4i81_mNSIdC_eDO9F0CFAu8wrj1zNFYNFwI_q6Lzvgpty74yRiA/s1920/person-group-people-running-military-soldier-863626-pxhere.com.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1280" data-original-width="1920" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihVQQ1RoWyTwsDZSjQ7LyPtnVBwN0UOisWl9Br50VwWPnPUSgmayAhauiK828bB_wkKKN4wh3r47WxXZhGJucNuI4jjLmIr3gAmzMBU00UxJoMg_ycsVVuPnYLFGQCkeWJ3I-8o0yx4i81_mNSIdC_eDO9F0CFAu8wrj1zNFYNFwI_q6Lzvgpty74yRiA/w640-h426/person-group-people-running-military-soldier-863626-pxhere.com.jpg" width="640" /></a></b></div><b><br />Under 2024 ska <a href="https://regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2024/01/ds-20242/">försvarsavtalet med USA</a> klubbas igenom i riksdagen. Min invändning är densamma som mot Nato-medlemskapet.</b><p></p><p class="MsoNormal">Avtalet strider mot
regeringsformens 10 kap, paragraf 7. Är det någon som bryr sig?<span></span></p><a name='more'></a><p></p>
<p class="MsoNormal"><a name="K10P7"><b><span lang="sv"></span></b></a></p><blockquote><p class="MsoNormal"><a name="K10P7"><b><span lang="sv">7
§</span></b></a><span lang="sv"> I andra fall än de som avses i 6 §
kan beslutanderätt som <i>direkt grundar sig på denna regeringsform</i> och som avser
meddelande av föreskrifter, användningen av statens tillgångar, rättskipnings-
eller förvaltningsuppgifter eller ingående eller uppsägning av internationella
överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till en <b><i>mellanfolklig
organisation för fredligt samarbete</i></b>, till vilken riket är eller ska bli
anslutet, eller till en mellanfolklig domstol.</span></p></blockquote><p class="MsoNormal" style="margin-left: 65.2pt;"></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: SV;">Vi ser här att lagstiftarens
formulering utesluter överlämnande av beslutanderätt till såväl militärblocket
Nato som till enskild främmande makt. För att anta Nato- och DCA-avtalen skulle krävas en grundlagsändring med två riksdagsbeslut och mellanliggande val, ev. kombinerat med en folkröstning.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal">Regeringens jurister har emellertid valt att göra den tolkningen att det överlämnande av förvaltningsuppgifter som både Nato-medlemskap och
DCA-avtal innebär, <b>inte</b> "direkt grundar sig på denna regeringsform".
Därför kan båda avtalen drivas genom kryphålsparagrafen 10:8</p>
<blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px;"><p class="MsoNormal" style="text-align: left;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif;"><b>8 §</b> Rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte direkt grundar
sig på denna regeringsform kan, i andra fall än de som avses i 6 §, genom
beslut av riksdagen överlåtas till en annan stat, till en mellanfolklig
organisation eller till en utländsk eller internationell inrättning eller
samfällighet. Riksdagen får i lag bemyndiga regeringen eller någon annan
myndighet att i särskilda fall besluta om en sådan överlåtelse.</span></p><span style="font-family: "Times New Roman", serif;">Innefattar uppgiften myndighetsutövning, fattar riksdagen beslut om överlåtelse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 § andra stycket. </span><i style="font-family: "Times New Roman", serif;">Lag (2010:1408)</i></blockquote><p class="MsoNormal"><a name="K10P8S2"></a></p>
<p class="MsoNormal">Frågan är då, utgör försvaret av Sveriges territorium en <b>förvaltningsuppgift</b>
(innefattande myndighetsutövning) <b>som direkt bygger på regeringsformen</b> eller ej? Jag anser att försvaret av Sverige är en förvaltningsuppgift som direkt bygger på grundlagen.<br /><br />I regeringsformens kap 15 om krig och krigsfara heter det:</p><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px; text-align: left;"><p class="MsoNormal">13 § Regeringen får sätta in <b>rikets</b> försvarsmakt i enlighet med internationell rätt för att möta ett väpnat angrepp mot riket eller för att hindra en kränkning av rikets territorium.</p><p class="MsoNormal">Regeringen får uppdra åt <b>försvarsmakten</b> att använda våld i enlighet med internationell rätt för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande stater.</p></blockquote><p class="MsoNormal">Regeringsformen reglerar också frågor som krigsförklaring och vapenstillestånd. Den medger att svensk trupp på vissa villkor kan skickas utomlands men ger <b>ingen</b> täckning för att låta främmande länders styrkor att föra krig på svenskt territorium.</p>
<p class="MsoNormal">Jag
anser att det är uppenbart att dessa paragrafer berörs. Regeringsformen
förutsätter att Sverige försvaras med svensk trupp, Nato- och DCA-avtalen
förändrar detta.<br />
<br />Det finns en konflikt med grundlagen - och den är inte obetydlig. På min fråga har <a href="https://www.nyhetsbanken.se/2024/02/forsvarsdepartementet-svarar.html">försvarsdepartementet svarat</a> att "det har inte ansetts"
föreligga en sådan konflikt. <br /><br />Det har heller <i>inte ansetts</i> att kejsaren är naken!<br />
<br />
Förre försvarsministern Peter Hultqvist medgav åtminstone 2021 att det fanns en
sådan konflikt, men han har han inte återkommit till saken sedan 2021.<span lang="sv"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="sv">Ulf Öberg, domare i Europeiska unionens tribunal i Luxemburg, har kommit fram
till samma ståndpunkt som jag, men <a href="https://www.nyhetsbanken.se/2023/07/nato-anslutning-kraver-grundlagsandring.html">hans inlägg</a> fick aldrig något relevant svar.</span></p><p class="MsoNormal"><span lang="sv">Nu är frågan om de folkvalda än en gång tänker se mellan fingrarna med att grundlagen,
dvs regeringsformen, negligeras på detta sätt och i praktiken förvandlas till makulatur?</span></p>
<p class="MsoNormal">Regeringen anser att DCA-beslutet ska behandlas enligt 10 kap. 6 § andra stycket som
lyder: </p><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px;"><p class="MsoNormal" style="text-align: left;">Riksdagen kan
besluta om sådan överlåtelse, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer
än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Riksdagens beslut kan också
fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag..</p></blockquote>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: SV;">Grundlag stiftas som bekant genom </span>två riksdagsbeslut med mellanliggande val och eventuellt en folkomröstning.<br /><br />Nåväl, vad hindrar regering och riksdag från att använda det demokratiska institut som
grundlagen även i detta fall erbjuder? </p><p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: SV;">
<br /><i>Stefan Lindgren</i><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: SV;"><o:p> </o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-ansi-language: SV;"><o:p> </o:p></span></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-11593701394031041532024-02-19T07:23:00.002+01:002024-02-20T16:44:39.471+01:00Ukraina – en kollaps är på väg – och sedan?<p> <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEj1beFHn5iNJPZ-81GJjadCThCArQ930Xj6sYOJ1g84fhBQATQMyGF3hBKTusXM8Fw1Znk3WyK5Cz--u1MeiPdssKxiMQPLShfORJpfOWH1M7yHALVa6kU2q_q9r25IpYMFVKEootC5gYXdN7SLtbVUIrC63qCaYWs_6sQxmu62RfhUcaevMvckllrijm8" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img alt="" data-original-height="427" data-original-width="760" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEj1beFHn5iNJPZ-81GJjadCThCArQ930Xj6sYOJ1g84fhBQATQMyGF3hBKTusXM8Fw1Znk3WyK5Cz--u1MeiPdssKxiMQPLShfORJpfOWH1M7yHALVa6kU2q_q9r25IpYMFVKEootC5gYXdN7SLtbVUIrC63qCaYWs_6sQxmu62RfhUcaevMvckllrijm8=w640-h360" width="640" /></a></p><br /><b>Den ukrainske ekonomen Andrey Dligach förväntar sig att den ukrainska frontlinjen kommer att kollapsa – snarare inom några
veckor – än senare – det vill säga inom några månader. <o:p></o:p></b><p></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><a href="https://www.moonofalabama.org/2024/02/ukraine-sitrep-a-collapse-is-coming-and-then.html#more"><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="font-size: 10.5pt;">Moon of Alabama</span></a> <span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;">analyserar den militära situationen i Ukraina. Scenariot verkar ännu troligare efter staden befrielsen av staden Avdejevka i Donbass i helgen.<span></span></span></p><a name='more'></a><p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal;"><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;">För det mesta av PR-skäl uppmanar Zelenski till ständiga attacker mot ryska styrkor och tillåter inget tillbakadragande av egna styrkor förrän det är absolut nödvändigt. Och Syrski lovar fixa detta även om historien visar att han sannolikt inte kommer att lyckas:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal;"><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;">Syrski, som är född ryss, hade förlorat ”inringningsstrider” Debaltsevo (2015), Soledar (2023) och Bakhmut (2023). Just nu är Avdeevka i potten och kommer sannolikt att falla.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-left: 42.55pt;"><i><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;">Wikipedia: <b>Oleksandr Stanislavovytj Syrskyj</b> (ukrainska: Олександр Станіславович Сирський, född 1965 är en ukrainsk officer och utsågs till stabschef den 8 februari 2024.</span></i><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal;"><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;">(Men idag vet vi att staden fallit under rysk kontroll)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal;"><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;">Den ryska armén är nu på offensiv längs hela frontlinjen. Detta återspeglas i ovanligt höga ukrainska förluster som rapporterats av det ryska försvarsministeriet.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal;"><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;">Medan blodbadet fortsätter längs frontlinjen varje dag använder ryska artilleristyrkor långdistansdrönare och missiler för att träffa vapenproduktionsanläggningar och militärförläggningar djupt inne på ukrainskt territorium. Eftersom också det ukrainska flygvapnet saknar ammunition kan flera av dessa attacker nå sina mål. Den ukrainska armén saknar marktrupper. Som tidigare </span><a href="https://www.moonofalabama.org/2024/02/ukraine-sitrep-an-unliked-new-commander-a-critical-lack-of-infantry.html"><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="font-size: 10.5pt;">beskrivits</span></a><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;">:</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal;"><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;">I går beskrev en artikel i Washington Post, hämtad från intervjuer vid den ukrainska fronten, den totala förvirring som de ukrainska styrkorna befinner sig i:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-left: 42.55pt;"><i><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;">I intervjuer vid frontlinjen de senaste dagarna har nästan ett dussin soldater och befälhavare sagt till Washington Post att personalbristen är deras mest kritiska problem nu när Ryssland har återtagit initiativet på slagfältet och trappar upp sina attacker.</span></i><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;"> <i><o:p></o:p></i></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal;"><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;">Även om ansträngningarna att skaffa mer personal lyckas, till höga ekonomiska kostnader, kommer det att ta månader för dem att nå frontlinjen:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-left: 42.55pt;"><i><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;">Den nya ukrainska mobiliseringslagen, som ska fylla armén med nya friska kroppar, långhalas fortfarande genom det ukrainska parlamentet. Den kommer sannolikt inte att träda i kraft förrän i april. De första nya inkallade trupperna kommer inte att vara stridsdugliga förrän i juli.<o:p></o:p></span></i></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal;"><span face=""Segoe UI", sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt;">Men även om de befintliga ukrainska styrkorna kan hålla ut såpass länge kommer de fortfarande att sakna ammunition för att slå tillbaka de ryska attackerna. Även om USA snart går med på att ge mer pengar Ukraina kommer det att ta många månader att fylla de ukrainska arsenalerna.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span face=""Segoe UI",sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Yves Smith från </span><a href="https://www.nakedcapitalism.com/2024/02/ukraine-collapse-starting-what-happens-next.html"><span face=""Segoe UI",sans-serif" style="font-size: 10.5pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Naked Capitalism</span></a><span face=""Segoe UI",sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"> tar en titt på vad som sannolikt
kommer att hända </span><a href="https://www.nakedcapitalism.com/2024/02/ukraine-collapse-starting-what-happens-next.html"><span face=""Segoe UI",sans-serif" style="font-size: 10.5pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">bortom den punkten</span></a><span face=""Segoe UI",sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-left: 42.55pt; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><i><span face=""Segoe UI",sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Ukraina liknar nu en patient med en dödlig sjukdom som står inför
multiorgansvikt. Hennes livslängd är fortfarande osäker, men mäts i månader,
inte år. Det är inte uppenbart vilket system som kommer att sluta fungera först
och om detta i sig kommer att vara ödesdigert eller om det kommer att starta
kaskaden av ett slutligt sammanbrott. Men chanserna att undvika den nuvarande
vägen är små.</span></i><span face=""Segoe UI",sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span face=""Segoe UI",sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><i><a href="http://steigan.no">steigan.no</a> 14 februari</i></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span face=""Segoe UI",sans-serif" style="color: #333333; font-size: 10.5pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><i>övers: Lennart Palm</i></span></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-66436584549072453082024-02-15T18:14:00.012+01:002024-03-12T15:39:48.719+01:00Försvara demokratin - mot censurhögern!<p><b></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiMR68-iwrKmhFGpTC1YYBN7GscK3_hk1KQ-PHdTjRkbKBW0nvWiIImYrDPSTQUR0OWzafNRTIBZN6S64kMCvEDo1wNQnRJuJAFiy2cCRihGNBkW5p4OSRBOqqGyXIGtOXzQTgG3WPZCcPx8hdEGR6WPIPMd6ua3uWhNSdTaXMLmCbQd24XJOldGnt6yzk/s1197/Ingrid_Carlberg.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1197" data-original-width="1102" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiMR68-iwrKmhFGpTC1YYBN7GscK3_hk1KQ-PHdTjRkbKBW0nvWiIImYrDPSTQUR0OWzafNRTIBZN6S64kMCvEDo1wNQnRJuJAFiy2cCRihGNBkW5p4OSRBOqqGyXIGtOXzQTgG3WPZCcPx8hdEGR6WPIPMd6ua3uWhNSdTaXMLmCbQd24XJOldGnt6yzk/w369-h400/Ingrid_Carlberg.jpg" width="369" /></a></b></div><b>Ingrid Carlberg larmar i en artikelserie i Dagens Nyheter om ryska påverkanskampanjer som kan komma att påverka EU-valet.</b><p></p><p>Men hennes belägg för att det alls skulle finnas en sådan kampanj är så efemära, att jag utan vidare – med samma låga källkrav – kan påstå att Ingrid Carlberg, MBS, FOI, Försvarsstaben, UI, chefspersoner i SVT och SR och varför inte Svenska akademien och en stor del av vår Nato-hyllande offentlighet bedriver en utländskt initierad påverkanskampanj för att få oss medborgare att gilla stödet till Ukraina-kriget och att en järnridå, i vissa avseenden tätare än den förra, har sänkts runt vårt största grannland Ryssland.<span></span></p><a name='more'></a><p></p><p>Jag påstår inte det. Jag utgår istället från att Carlberg varit fullt kapabel att på egen hand orientera sig fram till sina felaktiga uppfattningar.<br /><br /><b>Låt mig börja med det uppenbara. Om Ryssland vill påverka valet - i vilken riktning? Vem vill man få folk att rösta på? Samtliga deltagande partier stöder ju att Sverige skickar vapen till den nynazistiska kuppregimen i Kiev. Man skräms för något som inte finns.<br /></b><br />Sen måste man inse att just det här talet om påverkanskampanjer i grunden är riktat<b> mot</b> demokratin. Det berövar oss i viss mån ansvaret för vad vi säger, tycker, tänker och gör. I själva verket diskrediteras demokratin om varje form av oliktänkande stämplas som styrt utifrån. Vad mer än tystnad kan i så fall tolereras i en demokrati?</p><p>Och om den svenska eliten, till vilket Ingrid Carlberg får sägas tillhöra som DN-skribent och akademiledamot, verkligen fruktar utländska konspirationer mot Sverige, varför använder mani så fall inte lagen mot tagande av utländskt understöd (kap 19, § 13) för att nita mullvadar?</p><p>Svaret är väl givet. Världen fungerar inte längre så som på hattarnas och mössornas tid då subsidier kunde köpa opinioner.</p><p>Den socialdemokratiska minoritet som ville avskaffa paragrafen 1981 hade nog rätt när den skrev att "<i>det kraftigast avhållande momentet mot utlandsstödd propagandaverksamhet är risken för att understödet kommer till allmän kännedom, och härvidlag är det viktigaste remediet upplysning och offentlig diskussion.</i></p><p><i>Möjligheterna att genom information och upplysning motverka eller undanröja de skadeverkningar eller de risker för skadeverkningar som en utländsk propaganda här i landet kan leda till måste enligt utskottets mening anses vara mycket goda. En bidragande orsak härtill är inte bara den genomslagskraft som massmedierna har utan också det breda politiska engagemanget bland allmänheten.</i></p><p><i>Redan av det nu sagda följer att det starkt kan ifrågasättas, om det över huvud taget finns något praktiskt behov av en straffbestämmelse mot tagande av utländskt understöd. Mot att det skulle föreligga något sådant behov talar f. ö. det förhållandet att tidigare bestämmelser i ämnet bara har tillämpats någon enstaka gång i modern tid."</i></p><p>När Ingrid Carlberg gör sken av att här pågår mycket seriös undergrävande verksamhet så talar hon mot den historiska erfarenheten.</p><p>Få eller inga av de exempel på ryska påverkansförsök som hon nämner bygger på hårda fakta utan bara på en hemsnickrad definition av vad som är "dåliga" åsikter som avsiktligt skulle tillverkas ("knådas") av ryska tjänstemän, släppas ut i Europa och underblåsas.</p><p>Det är naturligtvis fullt möjligt att enskilda ryssar (eller moldaver som i fallet med de franska judestjärnorna) eller grupper av ryssar eller ryska företag och institutioner uttryckt åsikter som X, Y och Z. Om dessa då samtidigt uttrycks av europeiska personer eller partier plingar det i Carlbergs sökprogram.</p><p>Det är ju den gamla kallakrigsmatrisen, guilt by association, som allvarligt skadade det politiska livet i USA. Att den nu kommer tillbaka på detta sätt är upprörande ohistoriskt. Fria medborgare måste få hysa vilka åsikter de vill utan att misstänkliggöras som utländska agenter.</p><p>I Carlbergs sökprogram plingar det för en rad opinionsyttringar som hon betecknar som uttryck för rysk propaganda:</p><p>- att sluta skicka vapen till Ukraina</p><p>- att bekämpa EU-byråkratin'</p><p>- att verka för suveränitet, både för Europa gentemot USA och för enskilda europeiskaländer</p><p>- att ha varit valövervakare vid folkomröstningen på Krim 2014 </p><p>Jag kan tänka mig tusen och ett goda och dåliga skäl att uttrycka sådana uppfattningar, som inte har det bittersta med ryska påverkansförsök att göra. </p><p>Nu kryddar Carlberg sin beskrivning påståenden om olika ekonomiska transaktioner som skulle knyta ryska statsintressen till extrema högergrupper. Obestridligen finns det vissa band mellan rysk extremhöger och europeisk extremhöger, men kommer man åt det genom att stämpla vissa åsikter?</p><p>Har EU betalat ut mångmiljonbelopp till extremistgrupperingar, vilket inte alls förvånar mig, måste väl ansvaret i första hand utkrävas av dem som betalt ut pengarna, inte av någon diffus tredje part som antas "ligga bakom".</p><p>När det gäller den påstådda ryska påverkan har EU valt en linje som är den sämsta tänkbara, nämligen att försöka släcka ryska etermedia och göra det så svårt som möjligt för medborgarna att informera sig om vad man anser i Ryssland för att kunna bilda sig en egen uppfattning på ett bredare underlag.</p><p>I min egen skrivargärning kan jag inte tänka mig att vara utan tillgång till ryska, tyska, franska eller amerikanska media. Varför skulle inte alla medborgare ha den rätten?</p><p>I Sverige strider EU:s censuråtgärder mot grundlagen, men tjänstvilliga mediaföretag har själva infört censur av ryska media och får i utbyte en klapp på axeln av Post- och telestyrelsen.</p><p>Gudskelov finns det internetleverantörer som inte gillar EU-censuren och håller kanalerna till Russia Today och liknande öppna.</p><p><b></b></p><blockquote><p><b>Men det är i sanning märkligt att ingen av alla dessa fanbärare för demokratin mot illegitim påverkan verkar störas av EU-kommissionens censur, som bokstavligen utgör en illegitim (grundlagsstridig) påverkan och förflyttar oss tillbaka till tiden före upplysningen.</b></p></blockquote><p><span style="font-family: inherit;">Och varför följs aldrig de dagliga nåderopen för <span style="background-color: white;">Dawit Isaak för motsvarande krav för Julian Assange, den människa som är det yttersta lackmustestet på västerländsk mediafrihet?</span></span></p><p><i>Stefan Lindgren</i></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-72874332114971876382024-02-13T21:25:00.000+01:002024-02-13T21:25:02.479+01:00Rysk arresteringsorder mot Kaja Kallas<p><b><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdoMqXTeI1k8nU5k4SUWau6xnawaDW15RVT2fxtFcNnZe1wpmnAF-aQWNzK24m52COijPX-BiqZ0q5wzQ2IsifF4irvV52ZI64KqnJffa1LVADIEPHuPg3AQUfTpBezyrD4PyS9EDkr0lFufKlkD_56rl6Vg6XbhEEH6n2mKv2ppt0Zl1g4A-dVNhv2Ag/s600/kalla.jpg_1718483346.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="340" data-original-width="600" height="362" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdoMqXTeI1k8nU5k4SUWau6xnawaDW15RVT2fxtFcNnZe1wpmnAF-aQWNzK24m52COijPX-BiqZ0q5wzQ2IsifF4irvV52ZI64KqnJffa1LVADIEPHuPg3AQUfTpBezyrD4PyS9EDkr0lFufKlkD_56rl6Vg6XbhEEH6n2mKv2ppt0Zl1g4A-dVNhv2Ag/w640-h362/kalla.jpg_1718483346.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Kaja Kallas ställs till svars för förstörelsen av minnesmonument.</td></tr></tbody></table><br />Ryssland har inledde 16 brottmål för förstörelse, skada och vanhelgande av
sovjetiska soldaters monument och gravar i Estland, Lettland, Litauen,
Polen och Ukraina.</b></p>
<div class=" row clear">
<div id="div-gpt-ad-1530065278101-0" style="height: 1px; width: 1px;"><iframe height="0" id="google_ads_iframe_/18910235/Notas_interno_1x1_en_1" style="border-style: initial; border-width: 0px; height: 0px; left: 0px; position: absolute; right: 0px; width: 0px; z-index: -1;" width="0"></iframe></div>
</div>
<div class="txt_newworld">
<p>Det ryska
inrikesministeriet utfärdade en arresteringsorder för Estlands
premiärminister Kaja Kallas och andra höga tjänstemän och
ställföreträdare från Lettland och Litauen.<span></span></p><a name='more'></a><span></span><p></p><p style="text-align: left;">Anledningen till beslutet är förstörelsen eller skadan som orsakats monument över sovjetiska soldater i Baltikum. Kremls talesman Dmitrij Peskov anklagar de baltiska länderna
för "fientliga aktioner mot Rysslands historiska minne".</p>
<p>I Kallas fall är
arresteringsordern baserad på avlägsnandet i augusti 2022 av den
sovjetiska T-34-stridsvagnen och andra monument i staden Narva. Senare
samma år beordrade chefen för Rysslands utredningskommitté, Aleksandr Bastrykin, en utredning av ärendet. </p>
<p>Ryssland utfärdade
också arresteringsorder mot Estlands utrikesminister Taimar Peterkop och
Litauens kulturminister Simonas Kairys.</p>
<p>Arresteringsordern inkluderar också 59 av 68 ledamöter av det lettiska
parlamentet för att de röstade för att säga upp fördraget med Ryssland
om bevarande av monument. </p>
<p>På grund av
nedmonteringen av ett sovjetiskt monument i Riga ingår också 15
kommunala deputerade från den lettiska huvudstaden på listan, liksom
tidigare inrikes-, finans-, justitie- och jordbruksministrar. När det gäller Litauen ledde en liknande incident i huvudstaden
Vilnius till att arresteringsorder utfärdades för Kairys och sex andra
kommunfullmäktigeledamöter. Detsamma inträffade i den litauiska hamnen
Klaipeda, varefter stadens borgmästare och 24 tjänstemän och historiker sattes upp på det ryska inrikesministeriets lista.</p>
<p>Arresteringsorder
täcker också flera polska tjänstemän som Walbrzychs borgmästare Roman
Szelemej och det Nationella minnesinstitutets ordförande Karol Nawrocki. </p>
<p>"För brott mot minnet
av dem som befriade världen från nazism och fascism måste man ställas
till svars! Det här är bara början!" kommenterade Marija Zacharova,
taleskvinna för det ryska utrikesdepartementet. </p>
<p>Hittills har Ryssland
inlett 16 brottmål för förstörelse, skada och vanhelgande av sovjetiska
soldaters monument och gravar i Estland, Lettland, Litauen, Polen och
Ukraina. <br /><br /><i>telesur.english.net 13/2</i></p>
<div style="text-align: center;"><br /></div></div>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-39398802389682124952024-02-12T21:06:00.004+01:002024-02-12T21:06:43.555+01:00USA stöder attacken mot Rafah<p><b></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF2Vm_8dKkJcb1bOX0SFLRCtS0CauTUwybKWNwVvbat7_wmwMdFXxDRoXyr1NZGUCBIruWVQVa6mEA_KOMgwSv1MfDUbGBwF-Dm700QZhP1GBFGY9k-qfbld0vgjjNtLOWoehRVSJ-by-m0qXi2fHb12QQSb-A2Et6KRzk5eW0MeC1VpZB9cCrZZ-0RS8/s995/1381698f-de61-45d4-99ee-1df8eb5fc873.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="560" data-original-width="995" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF2Vm_8dKkJcb1bOX0SFLRCtS0CauTUwybKWNwVvbat7_wmwMdFXxDRoXyr1NZGUCBIruWVQVa6mEA_KOMgwSv1MfDUbGBwF-Dm700QZhP1GBFGY9k-qfbld0vgjjNtLOWoehRVSJ-by-m0qXi2fHb12QQSb-A2Et6KRzk5eW0MeC1VpZB9cCrZZ-0RS8/w640-h360/1381698f-de61-45d4-99ee-1df8eb5fc873.jpg" width="640" /></a></b></div><b><br />Israel fick grönt ljus av Vita huset i USA för offensiven mot Rafah, den sydligaste staden i
Gaza där över en miljon människor vistas.</b><br /><br />Två fritagna gisslan får legitimera mångfaldiga dödsoffer och fortsatt lidande för en terroriserad befolkning. Bara i dagens bombningar och markstrider rapporteras över 100 döda.<span><a name='more'></a></span><p></p><section class="brxe-section cc-blog-posts__body"><div class="brxe-container cc-blog-posts__body-inner"><div class="brxe-post-content cc-blog-posts__post-content">
<p>Attacken mot Rafah skulle leda till massiva förluster av människoliv
bland civila, varnade Andre Damon från Palestina på söndagen. <br /><br />Israels folkmord i Gaza har hittills dödat 35 000
människor, enligt Euro-Med monitor, av vilka över 30 000 är civila. Mer
än 85 procent av befolkningen i Gaza har blivit hemlösa, medan ett av
tio barn under fem år lider av akut undernäring.</p>
<p>Netanyahu hävdade säkert att befolkningen i Gaza nu skulle tvingas
norrut, mitt i utbredda varningar från människorättsexperter om att
Israels verkliga plan är att tvinga Gazas befolkning över gränsen till
Egypten i sydväst. </p>
<p>"Det finns gott om plats norr om Rafah för dem att gå till, och det
är dit vi kommer att rikta dem," sa Netanyahu. "Och återigen, uppmana
dem och uppmana dem att göra det med flygblad, mobiltelefoner och säkra
korridorer." </p>
<p>"Vårt mål," förklarade Netanyahu, "är total seger."</p><div class="cc-inpost-sub-cta"><form action="https://scripts.dreamhost.com/add_list.cgi" method="post">
<div class="button">
</div></form></div></div></div></section><div class="cc-inpost-sub-cta"><form action="https://scripts.dreamhost.com/add_list.cgi" method="post">
</form>
</div>
<p>Efter Netanyahus framträdanden på ABC och Fox News på söndagen
släppte Vita huset utskriften av av ett samtal mellan USA:s president Joe
Biden och Netanyahu, där den amerikanske presidenten bekräftade sitt
stöd för Israels militära handlingar, och förklarade, på ett språk som
ekade Netanyahus, att Biden "bekräftade vårt gemensamma mål att se Hamas
besegrat och att säkerställa den långsiktiga säkerheten för Israel och
dess folk." </p>
<p>Biden, enligt utskriften, "bekräftade sin åsikt att en militär
operation i Rafah inte bör fortsätta utan en trovärdig och genomförbar
plan för att säkerställa säkerheten för och stöd för de mer än en miljon
människor som vistas där." </p>
<p>Med tanke på Netanyahus försäkringar om att den israeliska militären
hade utvecklat en "plan" för att skingra dem som skyddade sig i Rafah och driva dem till norra Gaza, var innebörden av Bidens kommentarer att ge grönt ljus för den
planerade attacken. </p>
<p>Mustafa Barghouti, en palestinsk politiker och medlem av Palestinian
National Initiative, svarade på Bidens uttalande genom att berätta för
Al Jazeera att "Biden gav Netanyahu grönt ljus att invadera Rafah." Han
tillade, "USA är en deltagare i denna attack." </p>
<p>Förra veckan hade Biden sagt att Netanyahus agerande var "over the
top", dvs. inte längre kunde tolereras, medan USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield förklarade att
"under rådande omständigheter i Rafah kan en militär operation i det
området inte fortsätta." </p>
<p>Nu, i Bidens kommentarer, ändrades detta språk för att hävda att
attacken "inte borde fortsätta utan en trovärdig och genomförbar plan." </p>
<p>I en artikel baserad på källor i Vita huset, <em> </em>rapporterade Washington Post: "Vita huset har tills vidare avvisat uppmaningar
att hålla tillbaka militärt bistånd till Israel eller införa villkor för
det, och sagt att det bara skulle uppmuntra Israels fiender." Detn tillade: "Medhjälpare i Vita huset säger offentligt att det inte har
skett någon förändring i Bidens strategi eller budskap." </p>
<p>Kritiskt nog åtföljdes Bidens uttalande av en omröstning i den
demokratiskt ledda senaten 67-27 till förmån för att skicka 14 miljarder dollar för finansiering av Israels angrepp på
Gaza. </p>
<p>Under helgen fortsatte israeliska styrkor ett non-stop flygbombning
av Rafah. På söndagen rapporterade Al Jazeera att luftangrepp dödade 11
personer i Rafah, mitt i rapporter om kraftig beskjutning nära Kuwaits
sjukhus. Detta utöver 42 palestinier som dödades i bombardemang på
lördagen. </p>
<p>På både lördagen och söndagen dödades över 100 människor i Gaza,
vilket bringar den officiella dödssiffran till 28 176 – en siffra som
sväller till över 35 000 när de saknade läggs till. </p>
<p>På lördagen dödade israeliska styrkor två ambulansarbetare som
försökte rädda Hind Rajab, en sexårig flicka som dödades av israeliska
styrkor. Den palestinska Röda Halvmånen fördömde morden. Det sade i
ett uttalande på X, "Enligt internationell humanitär rätt och
Genèvekonventionerna anses direkt målinriktning och avsiktligt dödande
av besättningar och frivilliga från Palestinska röda halvmånen vara ett krigsbrott." Den
tillade, "De avtalsslutande parter som undertecknade
Genèvekonventionerna och är skyldiga att genomdriva respekten för
internationell humanitär rätt måste vidta nödvändiga åtgärder för att
undertrycka, tillrättavisa och straffa förövarna." </p>
<figure class="wp-block-embed is-type-rich is-provider-twitter wp-block-embed-twitter"><div class="wp-block-embed__wrapper">Francesca Albanese, FN:s rapportör för Palestina, hävdade att Israel
opererar i öppet trots mot en dom från Internationella domstolen som
beordrar Israel att upphöra med sitt folkmord i Gaza. "Israel är
skyldigt att följa domstolens order, och stater måste agera beslutsamt
för att förhindra ytterligare grymheter," sade hon.</div></figure>
<p>I ett uttalande på söndagen varnade Tedros Adhanom Ghebreyesus,
generaldirektör för Världshälsoorganisationen, för att det planerade
anfallet på Rafah skulle leda till en humanitär katastrof. "Att gå
vidare med planerna kan få allvarliga förödande konsekvenser för de 1,4
miljoner människor som inte har någon annanstans att gå och som nästan
inte har någon plats kvar att söka vård." Han tillade att sjukhusen i
Gazaremsan är "överväldigade och överfulla", medan "i resten av remsan
är en majoritet av sjukhusen antingen minimalt eller icke-fungerande." </p>
<p>I ett uttalande på X sa Catherine Russell, UNICEFs verkställande
direktör, att "Rafah är en av de mest tätbefolkade platserna på jorden,
som kryllar av barn och familjer, en del redan fördrivits många gånger
av kriget i Gaza." Hon tillade, "Omkring 1,3 miljoner civila skjuts in i
ett hörn och bor på gator eller härbärgen. De måste skyddas. De har
ingen säker plats att gå.” </p>
<p>Ursprungligen publicerad i <a data-id="https://www.wsws.org/en/articles/2024/02/12/iivj-f12.html" data-type="link" href="https://www.wsws.org/en/articles/2024/02/12/iivj-f12.html" rel="nofollow noopener" target="_blank"> WSWS.ORG </a></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-1087204620153370732024-02-09T08:20:00.006+01:002024-02-09T08:23:19.888+01:00Tucker Carlsons intervju med Vladimir Putin<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjx5JEngJkch1oGei9680SPv6_UDBIUujnqV5f4Kl1nvhyaNr36G7e8DuhkXv8573Ikj3bqglFxqboPrg-TVd3g-L8XUJ_a851ABli9sGBnhi0YTjFvPTwu0Wh39EijuF0PJpd7XHV46FwvRi95Q5b-dpa-mKkKEByT5oC3I8t8KLXl-ogs61b9OQnKfg8/s1880/YKkX15pAsgXKAdgTI36lwgmtonWtY9Rg.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1160" data-original-width="1880" height="394" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjx5JEngJkch1oGei9680SPv6_UDBIUujnqV5f4Kl1nvhyaNr36G7e8DuhkXv8573Ikj3bqglFxqboPrg-TVd3g-L8XUJ_a851ABli9sGBnhi0YTjFvPTwu0Wh39EijuF0PJpd7XHV46FwvRi95Q5b-dpa-mKkKEByT5oC3I8t8KLXl-ogs61b9OQnKfg8/w640-h394/YKkX15pAsgXKAdgTI36lwgmtonWtY9Rg.jpg" width="640" /></a></div><br /><p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span style="font-family: inherit; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><b>Vladimir Putin svarade igår på frågor från Tucker Carlson, amerikansk journalist och grundare av Tucker Carlson Network. I natt lades intervjun ut på X och finns i en fullständig utskrift på ryska och engelska på kremlin.ru, presidentens hemsida som censureras i EU.</b><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Här några utdrag som mest handlar om den historiska bakgrunden till kriget i Ukraina.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><span style="mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"><span style="font-family: inherit; font-weight: bold;"></span></span></span></p><a name='more'></a><p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">V.Putin: Se, var började våra relationer med Ukraina, var kom Ukraina ifrån?</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Den ryska staten började samlas som en centraliserad stat, det anses vara året för skapandet av den ryska staten - 862, när Novgorod - det finns en sådan stad Novgorod i nordvästra delen av landet - bjöd in prins Rurik från Skandinavien, från varjagerna, att styra. 862. <br /><br />År 1862 firade Ryssland 1000-årsjubileet för sin statsbildning, och i Novgorod finns ett monument tillägnad landets 1000-årsjubileum.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">År 882 kom Ruriks efterträdare, prins Oleg, som i själva verket utförde funktioner som regent hos Ruriks yngre son, och Rurik dog vid denna tid, till Kiev. Oleg avlägsnade från makten två bröder som av allt att döma en gång varit medlemmar av Ruriks följe, och därmed började Ryssland utvecklas, med två centra: i Kiev och i Novgorod.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Nästa, mycket viktiga datum i Rysslands historia är 988. Då kristnades Ryssland av prins Vladimir, barnbarnsbarn till Rurik, som antog ortodoxin - den österländska kristendomen. Från denna tidpunkt började den centraliserade ryska staten att stärkas. Varför? Det enhetliga territoriet, enhetliga ekonomiska kommunikationer, ett språk och efter dopet av Ryssland - en tro och furstens auktoritet. Den centraliserade ryska staten började ta form. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Men av olika anledningar, efter att Jaroslav den vise införde arvsmonarki - även under antiken, medeltiden - lite senare, efter att han gått bort, blev tronföljden komplicerad, den överfördes inte direkt från fadern till den äldste sonen, utan från fursten som gått bort till hans bror, sedan till dennes söner i olika linjer. Allt detta ledde till fragmenteringen av Ryssland - som börjat ta form som en enda stat. Det är inget särskilt med det, det hände i hela Europa.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Men den fragmenterade ryska staten blev ett lätt byte för det imperium som en gång skapade Djingis Khan. Hans efterträdare, Khan Batyi (Batu), kom till Ryssland, plundrade nästan alla städer, förstörde dem. Den södra delen, där Kiev fanns, förresten, och några andra städer, förlorade helt enkelt sin självständighet, och de norra städerna behöll en del av sin suveränitet. De betalade tribut till Gyllene Horden, men de behöll en del av sin suveränitet. Och sedan, med centrum i Moskva, började den enade ryska staten att bildas. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Den södra delen av de ryska länderna, inklusive Kiev, började gradvis dras till en annan "magnet" - till det centrum som höll på att bildas i Europa. Detta var storhertigdömet Litauen. Det kallades till och med litauisk-ryskt, eftersom ryssarna utgjorde en betydande del av denna stat. De talade det gamla ryska språket och var ortodoxa. Men sedan skedde ett enande - unionen mellan storhertigdömet Litauen och kungariket Polen. Några år senare undertecknades en annan union, då i den andliga sfären, och en del av de ortodoxa prästerna underkastade sig påvens auktoritet. Därmed blev dessa länder en del av den polsk-litauiska staten. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Men i årtionden var polackerna engagerade i att polonisera denna del av befolkningen: de införde sitt språk där, började introducera idén att de inte var exakt ryssar, att eftersom de bodde nära gränsen var de ukrainare. Ursprungligen betydde ordet "ukrainare" att en person bodde i utkanten av staten, "nära gränsen", eller var engagerad i gränstjänst, i själva verket. Det betydde inte någon särskild etnisk grupp.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Så polackerna var på alla möjliga sätt polska och behandlade i princip denna del av de ryska länderna ganska hårt, om inte grymt. Allt detta ledde till att denna del av de ryska länderna började kämpa för sina rättigheter. Och de skrev brev till Warszawa och krävde att deras rättigheter skulle respekteras, så att människor skulle skickas hit, inklusive till Kiev....</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">T.Carlson: När var detta, under vilka år?</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">V. Putin: Det var på 1200-talet.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Jag ska berätta vad som hände sedan, och jag ska ge dig datumen så att det inte blir någon förvirring. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Och 1654, lite tidigare till och med, vädjade de som kontrollerade makten i denna del av de ryska länderna, till Warszawa, med ett krav på att de skulle skicka dem människor av ryskt ursprung och den ortodoxa tron. Och när Warszawa inte svarade dem och praktiskt taget avvisade dessa krav, började de vädja till Moskva, så att Moskva skulle ta dem till sig.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">För att ni inte skall tro att jag hittar på något, skall jag ge er dessa dokument....</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">T. Carlson: Jag tror inte att ni hittar på någonting, nej.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">V. Putin: Och ändå - detta är dokument från arkivet, kopior. Här är brev från Bogdan Chmelnitskij, då mannen som kontrollerade makten i denna del av de ryska territorierna som vi nu kallar Ukraina. Han skrev till Warszawa och krävde rättigheter, och efter att ha fått avslag började han skriva brev till Moskva och bad dem att ta dem under Moskvatsarens beskydd. Här [i mappen] finns kopior av dessa dokument. Jag lämnar dem till er för ert goda minne. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Ryssland gick inte med på att acceptera dem på en gång, eftersom det utgick från att det skulle starta krig med Polen. Men 1654 fattade Zemskij Sobor - det var det representativa maktorganet i den gamla ryska staten - ett beslut: denna del av de gamla ryska länderna blev en del av Moskvariket. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Som väntat började kriget med Polen. Det pågick i 13 år, sedan slöts ett vapenstillestånd. Och först efter ingåendet av denna akt 1654, efter 32 år, tror jag, slöts fred med Polen, "evig fred", som det hette då. Och dessa länder, hela vänstra stranden av Dnepr, inklusive Kiev, gick till Ryssland, och hela högra stranden av Dnepr förblev Polens. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Under Katarina II:s tid återtog sedan Ryssland alla sina historiska landområden, inklusive de södra och västra delarna. Allt detta varade fram till revolutionen. Och före första världskriget började den österrikiska generalstaben, genom att dra nytta av dessa idéer om ukrainisering, mycket aktivt främja idén om Ukraina och ukrainisering. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Det är tydligt varför: under upptakten till världskriget fanns det naturligtvis en önskan att försvaga den potentiella fienden, det fanns en önskan att skapa gynnsamma förhållanden i gränsområdet. Och denna idé, som en gång föddes i Polen, att de människor som bodde på detta territorium inte var riktigt ryska, de var förmodligen en speciell etnisk grupp, ukrainare, började främjas av den österrikiska generalstaben. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Teoretiker för ukrainsk självständighet dök upp redan på 1800-talet, och talade om nödvändigheten av ukrainsk självständighet. Men alla dessa "pelare" för ukrainsk självständighet sa dock att det borde ha mycket goda relationer med Ryssland, de insisterade på det. Efter revolutionen 1917 försökte dock bolsjevikerna återupprätta den ryska statsbildningen, ett inbördeskrig utspelade sig och ett krig med Polen. En fred med Polen undertecknades 1921...</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">År 1939, efter att Polen samarbetat med Hitler, och Hitler erbjöd Polen - vi har alla dokument i våra arkiv - att sluta fred med Polen, ett fördrag om vänskap och allians, men krävde att Polen skulle ge tillbaka den så kallade Danzigkorridoren till Tyskland, som förband huvuddelen av Tyskland med Königsberg och Ostpreussen. Efter första världskriget gavs denna del av territoriet till Polen, och staden Gdansk ersatte Danzig. Hitler bad dem att ge upp det fredligt - polackerna vägrade. Men de samarbetade ändå med Hitler och tillsammans var de inblandade i uppdelningen av Tjeckoslovakien. ...</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;"><span>Så före andra världskriget, när Polen samarbetade med Tyskland, vägrade att uppfylla Hitlers krav, men ändå deltog med Hitler i delningen av Tjeckoslovakien, men eftersom det inte gav upp Danzigkorridoren, tvingade polackerna det, de spelade spelet och tvingade Hitler att starta andra världskriget med dem. ...<br /></span><span><br />Enligt de berömda Molotov-Ribbentrop-protokollen gick en del av dessa territorier till Ryssland, inklusive västra Ukraina. Ryssland, under namnet Sovjetunionen, återtog därmed sina historiska territorier. </span></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Efter segern i det stora fosterländska kriget, som vi säger, andra världskriget, tilldelades alla dessa territorier slutligen Ryssland, Sovjetunionen. Och Polen fick som kompensation, vilket vi måste anta, de västra, ursprungligen tyska territorierna, som är de västra distrikten i dagens Polen. Och naturligtvis fick de tillbaka tillgången till Östersjön igen, de fick tillbaka Danzig, eller Gdansk som det hette på polska. Det var så den här situationen uppstod. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">När Sovjetunionen bildades 1922 började bolsjevikerna bilda Sovjetunionen och skapade det sovjetiska Ukraina, som inte existerade förrän då. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Samtidigt insisterade Stalin på att dessa republiker, som höll på att bildas, skulle ingå som autonoma enheter, men av någon anledning insisterade grundaren av sovjetstaten, Lenin, på att de skulle ha rätt att lämna Sovjetunionen. Och av okänd anledning försåg han det nybildade Sovjetukraina med landområden, som aldrig hade kallats Ukraina tidigare.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Sovjetukraina fick ett stort antal territorier som aldrig hade något med det att göra, först och främst Svartahavskusten. De kallades en gång Novorossija när Ryssland fick dem som ett resultat av de rysk-turkiska krigen.... Och så utvecklades Ukrainska SSR under många decennier som en del av Sovjetunionen, och bolsjevikerna, också av okända skäl, ägnade sig åt ukrainisering. Inte bara för att det fanns infödda ukrainare i Sovjetunionens ledning, utan man förde en politik som kallades "korenisering" (koren = rot). Den berörde Ukraina och andra unionsrepubliker. Nationella språk och nationella kulturer infördes, vilket i allmänhet, i princip, naturligtvis inte var dåligt. Men det var så det sovjetiska Ukraina skapades.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Och efter andra världskriget fick Ukraina en del av inte bara de polska territorierna före kriget utan också en del av de ungerska territorierna och en del av de rumänska territorierna. Så vi har all anledning att säga att Ukraina naturligtvis i viss mening är en konstgjord stat som skapades av Stalin.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Dessutom ska jag berätta en mycket intressant historia för er, jag ska göra en utvikning, det är en personlig historia. Någon gång i början av 80-talet reste jag med bil från dåvarande Leningrad, från Sankt Petersburg, på en resa genom Sovjetunionen - genom Kiev, jag stannade i Kiev, och åkte sedan till västra Ukraina. Jag kom till en stad som heter Beregovo, och alla namn på städer och byar där är på ryska och på ungerska, ett språk som jag inte förstår. På ryska och på ungerska. Inte på ukrainska - på ryska och ungerska. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Jag körde genom någon by, män i svarta tredelade kostymer och svarta cylindrar satt nära husen. Jag frågade: Är de någon sorts konstnärer? De sa till mig: nej, de är inte konstnärer, de är ungrare. Jag sa: Vad gör de här? Vad gör de här? Det här är deras mark, de bor här. På sovjettiden, på 80-talet. De behåller det ungerska språket, namnen, alla nationaldräkter. De är ungrare och de känner sig ungerska. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Vi kom till det ögonblick då Sovjet-Ukraina skapades. Sedan var det 1991 - Sovjetunionens kollaps. Och allt som Ukraina fått som en gåva från Ryssland tog det med sig. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Jag kommer till ett mycket viktigt ögonblick i dag. Sovjetunionens kollaps initierades trots allt av det ryska ledarskapet. Jag vet inte vad som vägledde det ryska ledarskapet vid den tidpunkten, men jag misstänker att det fanns flera skäl att tro att allt skulle bli bra. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">För det första tror jag att den ryska ledningen utgick från det grundläggande i förhållandet mellan Ryssland och Ukraina. Ett gemensamt språk, mer än 90 procent talade ryska; släktskap, var tredje person där har någon form av släktskap, någon form av vänskap; gemensam kultur; gemensam historia; slutligen gemensam religion; gemensam tillvaro inom en enda stat i århundraden; ekonomin är i hög grad sammankopplad - alla dessa saker är så grundläggande. Alla dessa saker ligger till grund för att våra goda förbindelser är oundvikliga. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Den andra saken är mycket viktig, och jag vill att ni som amerikansk medborgare och jag vill att era tittare också ska höra detta: det tidigare ryska ledarskapet antog att Sovjetunionen hade upphört att existera, att det inte längre fanns några ideologiska skiljelinjer. Ryssland gick frivilligt och proaktivt till Sovjetunionens upplösning och antog att detta skulle förstås av det så kallade - redan inom citationstecken - "civiliserade väst" som ett förslag till samarbete och allians. Detta är vad Ryssland förväntade sig av både Förenta staterna och det så kallade kollektiva väst som helhet.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Det fanns smarta människor, även i Tyskland. Egon Bahr - det var en stor politiker från det socialdemokratiska partiet som i sina samtal med den sovjetiska ledningen före Sovjetunionens sammanbrott personligen insisterade på att ett nytt säkerhetssystem skulle skapas i Europa. Man måste hjälpa Tyskland att enas, men man måste skapa ett nytt system som omfattar Förenta staterna, Kanada, Ryssland och andra centraleuropeiska länder. Men man vill inte att Nato ska sprida sig. Det var det han sa: om Nato sprider sig kommer allt att bli som under kalla kriget, bara närmare Rysslands gränser. Det var allt. En klok gammal man. Ingen lyssnade på honom. Dessutom blev han arg en gång - vi har också detta samtal i våra arkiv: om, sade han, ni inte lyssnar på mig, kommer jag aldrig mer till Moskva. Han var arg på det sovjetiska ledarskapet. Han hade rätt, allt hände precis som han sa. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">... Jeltsin reste till Förenta staterna, talade i kongressen och sade underbara ord: Gud välsigne Amerika. Han sade allt, det var signaler: släpp in oss. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Nej, när händelserna i Jugoslavien började... Innan dess hyllades Jeltsin - så snart händelserna i Jugoslavien började och när han höjde sin röst för serberna, och vi kunde inte låta bli att höja våra röster för serberna, till deras försvar... Vad gjorde Förenta staterna? I strid med internationell rätt, FN-stadgan, började de bomba Belgrad.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Förenta staterna släppte ut anden ur flaskan. Och när Ryssland protesterade och uttryckte sin indignation, vad sade man då? FN-stadgan, den internationella rätten är föråldrad. Nu hänvisar alla till internationell rätt, men då började de säga att allt är föråldrat, vi måste förändra allt.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Omedelbart började de kasta skit på Jeltsin och påpeka att han var alkoholist, inte förstod någonting, inte var vettig. Han förstod allt, jag försäkrar dig.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">All right. Jag blev president år 2000. Jag tänkte: okej, den jugoslaviska frågan är över, vi borde försöka återställa förbindelserna, öppna den dörr som Ryssland försökte passera genom. Och vad mer är, jag sade det offentligt, jag kan upprepa det, vid ett möte här i Kreml med den avgående Bill Clinton - här i rummet intill - sade jag till honom, jag ställde en fråga till honom: lyssna, Bill, vad tror du, om Ryssland tog upp frågan om att gå med i Nato, tror du att det skulle vara möjligt? </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Plötsligt sa han: du vet, du vet, det är intressant, jag tror det. Och på kvällen, när vi träffade honom redan vid middagen, säger han: du vet, jag har pratat med mina egna, med mitt team - nej, det är inte möjligt nu. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Du kan fråga honom, jag tror att han kommer att höra vår intervju - han kommer att bekräfta det. Jag skulle aldrig säga något sådant om det inte var så. Okej, det är inte möjligt nu.....</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;">Om han hade sagt ja skulle närmandeprocessen ha börjat, och så småningom skulle den ha kunnat äga rum om vi hade sett en uppriktig önskan hos partnerna att göra det. Men det slutade inte på det sättet.... </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 120% normal;"><span style="font-family: inherit;"><a href="http://kremlin.ru/events/president/news/73411"><i>http://kremlin.ru/events/president/news/73411</i></a><br /><br /><a href="https://x.com/TuckerCarlson/status/1755734526678925682?s=20"><i>https://x.com/TuckerCarlson/status/1755734526678925682?s=20</i></a></span></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-39779166638609204372024-02-08T19:03:00.003+01:002024-02-08T19:05:57.417+01:00Glöm höger-vänster, det gäller de auktoritära<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEh0ufflseWwgiTR9RWmuzIiuCzNoitv5uOSG-otGzhkvZFVlVxo4thR9Dudr4ZgcIq_68dMKsnwnO4k9kA4t7SG47LFhbVud1AkRebSR3cobWvpXaND0I8-gaoO3axuGQz06DqYIQsiPphp-iMT99aYkQF8vIOYo-53X5ODf9CDfEPNyiIMePpBINSwC3A" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img alt="" data-original-height="569" data-original-width="945" height="386" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEh0ufflseWwgiTR9RWmuzIiuCzNoitv5uOSG-otGzhkvZFVlVxo4thR9Dudr4ZgcIq_68dMKsnwnO4k9kA4t7SG47LFhbVud1AkRebSR3cobWvpXaND0I8-gaoO3axuGQz06DqYIQsiPphp-iMT99aYkQF8vIOYo-53X5ODf9CDfEPNyiIMePpBINSwC3A=w640-h386" width="640" /></a><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><b><span>Det
handlar nu om för eller emot </span></b><a href="https://politikus.no/2022/11/30/de-som-styrer-er-autoritaere-ikke-demokrater/" target="_blank"><b><span style="mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">de auktoritära</span></b></a><span><b>,
de som styr och påtvingar oss en oönskad politik, nationellt och
internationellt.</b></span></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><span>Det säger den tyske statsvetaren och sociologen, professor i Köln, </span><span>Wolfgang Streeck, i en intervju.<span></span></span></span></p><a name='more'></a><p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><span>Det är
i en intervju med den österrikiska tidningen </span><a href="https://international.or.at/lechts-oder-rinks/"><span>International</span></a><span> i december förra året som Wolfgang
Streeck säger detta. I intervjun handlar det om den internationella
utvecklingen med vänsterpartiernas tillbakagång och det växande stödet för
partier som karaktäriseras som högerorienterade. Och framför allt om
konsekvenserna av att vänstern fjärmar sig från vanligt folk genom att börja <i>"övertala
medborgarna att sluta leva som de gör, eller till och med göra det omöjligt för
dem att leva som förr"</i>. Folk avvisar detta som "elitistiskt,
d.v.s. som motsatsen till demokrati", hävdar Streeck och drar därför
slutsatsen att talet om höger-vänster innebär en mörkläggning. Det handlar nu
om för och emot </span><a href="https://politikus.no/2022/11/30/de-som-styrer-er-autoritaere-ikke-demokrater/" target="_blank"><span style="mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">de auktoritära</span></a><span>,
de som styr och påtvingar oss en oönskad politik, nationellt och
internationellt</span><span>.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><span>Det är
Gabriele Matzner, före detta österrikisk diplomat, som i egenskap av redaktionsmedlem
på </span><a href="https://5ff252db-4b14-4eb1-8a4b-6f4be03e5318/international.or.at" target="_blank"><span style="line-height: 107%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">International</span></a><span>, som har intervjuat Wolfgang
Streeck. Matzner avslutar intervjun med att ta upp frågan om demokratin i
Europa är hotad, eftersom allt färre ger sitt tydliga stöd för den. Streeck
tror att folk söker upp en livsstil där de känner att de passar in och accepteras
eftersom deras behov där erkänns och som öppnar för möjligheter att
tillfredsställa dessa behov. Han utvecklar:</span></span></p>
<p class="MsoNormal"><i><span style="font-family: inherit;">En
demokrati som inte vill vara något annat än en butik där medborgarna kan
beställa något genom en röstsedel – en Amazon-demokrati så att säga – erkänns
bara så länge den levererar. Om den inte längre kan göra det så går vi vidare
till en Trump eller något liknande. Och en demokrati som ser det som sin
uppgift att övertyga sina medborgare att sluta leva som de gör, eller till och
med gör det omöjligt för dem att leva som de vill; ett sådant styre avvisas i vilket
fall som helst som elitistiskt, alltså som motsatsen till demokrati. Om
demokratin ska överleva måste den upplevas som att det går att åstadkomma något
tillsammans för alla, inte bara genom att ge rättigheter, utan också
skyldigheter; att vi tillsammans kan och måste ta ansvar för ett gemensamt liv.<o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Matzner
tar upp "vänsterpartiernas" stora nedgång, och nämner att socialdemokraterna
i Österrike som hade absolut majoritet på 1970-talet nu tappat hälften av sina
väljare samtidigt som de tappat 80 procent av sina medlemmar. Streeck:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><i><span style="font-family: inherit;">Det är
sant att "vänsterorienterade” partier tappat stöd över hela världen och
att högerorienterade partier vinner mark nästan överallt. Det behöver inte
förbli så, men det finns inga tecken på att detta kommer att ändras inom
överskådlig framtid. Högersidans framgång och vänsterns tillbakagång har säkert
med varandra att göra. Partierna på vänsterkanten upplevs som maktlösa inför en
ny våg av snabb samhällsmodernisering, eller till och med som deltagare i denna
våg som anhängare eller styrda av de gröna. De grönas anspråk på moraliskt
ledarskap på vägen mot en ny värld upplevs av många som arrogant och deras
identitetspolitik uppfattas som förnedrande och ett försök att förstöra en
livsstil som människor känner sig hemma i. Den nya politiken angriper
medborgarnas kulturella kärngrund, deras självkänsla och det på ett sätt som
ger känslan av att deras respekt och erkännande förkastas, och som berövar dem
deras livsåskådning och deras förmåga att vara en värdig medborgare.
Socialdemokraterna och de få kvarvarande partierna till vänster om dem, uppfattas
som alltför överens med de gröna identitetspolitiska kulturkrigarna och man
litar inte på att de ska kunna hålla kulturkrigarna i schack. De som går att
lita på är de "högerorienterade" i olika varianter och detta är
grunden för dessa partiers existens.<o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Naturligtvis
kommer de specifika fallen att variera från land till land, fortsätter Streeck:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><i><span>Gemensamt
är dock att en stor del av vänsterpartiernas kärnklientel inte längre litar på
dem, bland annat för att de i allt högre grad uppfattas som sekterister som
inte längre har någon koppling till verkliga människors liv. Det är därför
logiskt att </span></i><a href="https://www.nyhetsbanken.se/2024/01/nytt-tyskt-parti-wagenknecht-alliansen.html"><i><span>Wagenknechts partiprojekt</span></i></a><i><span> uttryckligen vägrar beskriva sig
som "vänsterorienterat" — särskilt eftersom det som idag står på
agendan inte är produktionsmedlens socialisering, utan att öppna den politiska
debatten för dagens existerande verklighet ... ...<o:p></o:p></span></i></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Tillbakagången
för Die Linke och framgången för AfD, Alternative für Deutschland, har helt
klart att göra med ekonomiska och politiska förhållanden:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><i><span>Fattigdomen
i samhällets botten, som man ser i det faktum att den överlägset snabbast
växande sektorn i den tyska ekonomin är "matbankerna", där mat delas
ut gratis till behövande. Tillsammans med infrastrukturens förfall —
järnvägarna och motorvägsbroarna — skolorna och dagisen och oförmågan att utveckla
en invandringspolitik som kan accepteras av befolkningen. Till detta kommer det
lydiga samarbetet med USA i kampen mot den egna tyska exportekonomin, det
ovillkorliga stödet till den högernationalistiska ukrainska regeringen med dess
önskan att bli medlem i Nato och en bas för amerikanska medeldistansmissiler,
en "vändpunkt" som består i en permanent fördubbling av de tyska
krigsutgifterna trots ”</span></i><a href="https://deno.abcdef.wiki/wiki/Schuldenbremse_(Deutschland)"><i><span style="line-height: 107%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">skuldbroms</span></i></a><i><span> etc. etc. etc. etc.<o:p></o:p></span></i></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Die Linke
har varit tyst om sådana frågor, medan AfD har fått stå ensamt för kritiken.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><span>De
politiska förhållandena är ganska lika i de europeiska länderna, och till viss
del även i USA. En elit långt fjärmad från människors livsvillkor "har skådat
ljuset" och vill på ett religiöst och auktoritärt sätt tvinga på sin moral
och politik över huvudet på medborgarna. På allt fler områden. Tyskland är
Europas ekonomiska centrum och därför också politiskt centralt. </span><a href="https://politikus.no/2024/02/04/glem-hoyre-venstre-det-er-for-eller-imot-de-autoritaere-de-som-vil-bestemme-over-folks-liv/" target="_blank"><span style="line-height: 107%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Politikus</span></a><span> kommer därför att bidra med flera
artiklar, särskilt om den politiska utvecklingen i Tyskland. Som: Vilka är
chanserna att Bündnis Sarah Wagenknecht lyckas?<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><o:p> </o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><b><span style="line-height: 107%;">Wolfgang Streeck</span></b><span style="line-height: 107%;"> är en tysk
sociolog och statsvetare, professor emeritus och f.d. forskningsledare vid
Max-Planck Institut für Gesellschaftsforschung i Köln. 2021 utgav han boken <i>Zwischen
Globalismus und Demokratie: Politische Ökonomie im ausgehenden Neoliberalismus </i>(Berlin<i>).</i>
<b>Gabriele Matzner </b>är jurist och österrikisk diplomat, författare,
bildkonstnär och redaktionsmedlem i </span><a href="https://international.or.at/lechts-oder-rinks/"><b><span style="line-height: 107%;">International</span></b></a><b><span style="line-height: 107%;">.</span></b><span style="line-height: 107%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">________________________________________<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><span>Denna<i> s</i>ammanfattning
av intervjun har publicerats av Ove Bengt Berg, redaktör för den norska sajten </span><a href="https://politikus.no/2024/02/04/glem-hoyre-venstre-det-er-for-eller-imot-de-autoritaere-de-som-vil-bestemme-over-folks-liv/" target="_blank"><i><span style="line-height: 107%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Politikus</span></i></a><span> och har återgivits av </span><a href="https://steigan.no/2024/02/glem-hoyre-venstre-det-er-for-eller-imot-de-autoritaere/"><span>steigan.no</span></a><span>. Hela Streeckintervjun hittar du </span><a href="https://international.or.at/lechts-oder-rinks/"><span>här</span></a><span>.<br /><br /><i>Övers. Lennart Palm</i><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><o:p> </o:p></span></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-69870133833810019452024-02-08T15:11:00.007+01:002024-02-08T20:44:12.714+01:00Ny bok: Kapitalets ordning<p class="MsoNoSpacing"><b></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_X6ogQC-Cagzia7H1zAPxkP4BXSuGXsCvisqqqSsfAOSUXLCnB-k3DjSfw7rkVEeOrbHGs219QeR0aHW9Ola1VN87lFGgPce04Wre3JnK-Blt3kljQgT8AY6FCDCEpTcLA4wN9m8_5t_ZBfQlVyHsOjnVXMQKoEu0HL3jtyHwUeol8Phyphenhyphen6dvs9wOyrWQ/s2480/capitalorderprel.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2480" data-original-width="1594" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_X6ogQC-Cagzia7H1zAPxkP4BXSuGXsCvisqqqSsfAOSUXLCnB-k3DjSfw7rkVEeOrbHGs219QeR0aHW9Ola1VN87lFGgPce04Wre3JnK-Blt3kljQgT8AY6FCDCEpTcLA4wN9m8_5t_ZBfQlVyHsOjnVXMQKoEu0HL3jtyHwUeol8Phyphenhyphen6dvs9wOyrWQ/w412-h640/capitalorderprel.jpg" width="412" /></a></b></div><b>När kanonerna tystnat på fronterna senhösten 1918
ställdes de krigförande länderna inför processen att ställa om produktionen och
samhällsförhållandena till fredstid. Skulle den gamla kapitalistiska
samhällsordningen snarast återställas eller fanns det alternativ till den?</b><p></p><p class="MsoNoSpacing"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing">I <i>Kapitalets
ordning</i> (2023) jämför ekonomen Clara E. Mattei den ekonomiska och politiska
utvecklingen efter första världskriget i Storbritannien med den i Italien.
<br /><br />Kaj Odelstål recenserar.<br /><span></span></p><a name='more'></a>Storbritannien var en mogen industristat, medan Italien nyss inlett sin industrialisering
och jordbruket fortfarande dominerade. Trots att de två nationerna hade olika
ideologiska hemvister - liberalism respektive fascism - kom de att tillämpa i
stort sett samma ekonomiska åtstramningspolitik under mellankrigstiden. Mattei
gör en komparativ studie av de båda ländernas utveckling och i sin analys
använder hon sig av en marxistisk ansats med klassperspektiv.<p></p><p class="MsoNoSpacing"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing">Under kriget hade de europeiska ländernas statsmakter
tvingats att agera för att nationen skulle överleva. De fria marknadskrafterna
klarade inte statens krav på ökad tillverkning av för kriget anpassat
krigsmateriel. Även produktionsapparaten måste mobiliseras. Staten
intervenerade i delar av näringslivet, som exempelvis energi- och
transportsektorerna. Statsmakten ingrep även på arbetsmarknaden med inriktning
på arbetsvillkor och löner samt arbetskraftens rörlighet. Den aktiva staten kom
inte bara att hota de privata fabriksägarnas vinster utan även lönebildningen.
Laissez-faire-kapitalismens grundvalar var ifrågasatta, hävdar Mattei.</p><p class="MsoNoSpacing"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing"><b>Två pelare</b><br />Kapitalismens ordning vilar på två pelare. Den ena är
kapitalackumulationen, dvs. privat ägande av produktionsmedlen. Den andra är
att kapitalisterna använder sitt ägande för att tillskansa sig det mervärde som
uppstår när arbetarna på en marknad säljer sitt arbete till arbetsköpare. Det
sistnämnda betecknar Mattei som löneförhållandet.</p>
<p class="MsoNoSpacing">Ett par år efter kriget var kapitalismen som system i
kris. Den rådande ordningen utmanades av arbetarklassen som ville se sociala
reformer och förbättrad levnadsstandard. Mattei fångar kärnan i
förhoppningarna: När samhällena skulle byggas upp igen efter kriget gick man
"från att tillgodose individuella vinstmotiv till att tillgodose
kollektivets sociala behov." Skatteintäkterna skulle användas till
förbättrad folkhälsa och utbildning för många. Stod man då inför en
revolutionär situation? I och med att rösträtten utvidgades i Storbritannien
och Italien blev arbetarpartierna kraftfulla röster i parlamenten.
Fackföreningarna fick fler medlemmar och blev därmed en viktig och stark kraft
på fabrikerna och inom jordbruket för att driva på demokratiseringen av
arbetslivet.</p><p class="MsoNoSpacing"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing">Mattei redogör för arbetarkampen under "de röda
åren" i Italien (1919-1920), framför allt händelserna i och runt
industristaden Turin och i "det röda" Emilien. Man bildade kooperativ
med arbetarråd som ledde produktionen och fördelade överskottet. Även inom
jordbrukssektorn bildades kooperativ där staten såg till att jordbruksmark
ställdes till kooperativens förfogande. Byggandet av bostäder, vägar och skolor
och annan viktig infrastruktur hade staten som uppbackare. Arbetarklassens
kvinnor och män var oerhört delaktiga i samhällsutvecklingen.</p><p class="MsoNoSpacing"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing"><b>Den "rena" ekonomin<br /></b>I Storbritannien bildade delar av den brittiska
arbetarklassen gillen. De som företrädde denna inriktning, eller snarare
alternativ till kapitalistisk produktionsordning, ansåg att de "inte bara
avskaffade grundpelarna privat ägande och löneförhållande, utan också helt
frångick vinst som drivkraft för produktionen." Den stora framgången för
gillena fanns i byggbranschen. Bostadsbristen i Storbritannien var stor efter
kriget. Även de stridbara gruvarbetarna kämpade sig till inflytande över
arbetsvillkoren.</p><p class="MsoNoSpacing"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing">Efter några år vände den europeiska konjunkturen nedåt
och samhällsekonomin drabbades av stigande inflation. Den höga statsskuld som uppstått
efter kriget hotade ländernas kreditvärdighet vilket kunde leda till
kapitalflykt. De styrande såg nu sin chans att med åtstramningspolitik rulla
tillbaka de framgångar som arbetarklassen haft med att demokratisera
samhällsekonomin. För att strama åt samhällsekonomin kombinerade regeringarna
finans-, penning- och industripolitik. Budgetneddragningar gjordes, och
skattepolitiken lades om till att enbart gynna de övre inkomstskikten via sänkt
kapitalbeskattning, medan låginkomsttagarna fick lägre disponibel inkomst att
leva på. Åtgärderna påverkade den aggregerade efterfrågan i hela samhället.</p><p class="MsoNoSpacing"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing">Före krigsutbrottet hade länderna guldmyntfot, vilket
innebar att landets sedlar och mynt skulle kunna lösas in i guldmynt. Efter
kriget beslutades om så kallad guldparitet, dvs. att valutorna skulle ha samma
guldmyntvärde som 1914. Ansvariga för detta var de oberoende centralbankerna. För
att lyckas med den uppgiften och därmed undvika en hotande kapitalflykt måste
regeringarna föra en penningpolitik som kännetecknades av höga räntor.</p><p class="MsoNoSpacing"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing">Högräntepolitik och nedskärningar i välfärden
kompletterades med en åtstramande industripolitik. Strejkförbud infördes, och
arbetarklassens viktigaste vapen i kampen för drägligare arbetsliv och högre
löner vreds ur deras händer. Ländernas regeringar agerade auktoritärt och
krävde hårt arbete till sänkta löner för att hålla produktionskostnaderna nere.
Inflationsbekämpningen hade drivit fram deflation, vilket ytterligare tryckte
tillbaka produktion och efterfrågan. Ännu kärvare tider väntande
arbetarklassens män och kvinnor.</p><p class="MsoNoSpacing"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing">Om åtstramningspolitikens ovan nämnda treudd var den
ekonomiska basen så kom överbyggnaden att utgöras av idéer om den <i>rena ekonomin</i>. Med det avser Mattei den
nyklassiska ekonomi som är förhärskande även idag. Ekonomin skulle stå helt
åtskild från politiken. Politiska åtgärder för att komma tillrätta med sociala
missförhållanden ansågs vara verkningslösa och strida mot den kapitalistiska
ordningen. En uppburen italiensk ekonom, Umberto Ricci, uttryckte på
1920-talet: "Något som liknar fysik och matematik … detta är <i>ren ekonomi</i>." Den skulle således
betraktas som en naturvetenskap bland andra.</p><p class="MsoNoSpacing"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing"><b>Liberalism - fascism</b><br />Clara Matteis bok har undertiteln <i>Hur ekonomer skapade åtstramningsdoktrinen och banade väg för fascismen
</i>och hon beskriver hur det gick till. I Storbritannien leddes
åtstramningspolitiken av ekonomer och tjänstemän på finansdepartementet och av Bank
of England. Dessa liberaler utformade den ekonomiska politiken efter den
kapitalistiska ordningens principer. Ekonomin var helt skild från den politiska
sfären på ett odemokratiskt vis. I Italien gav borgarklassen i uppdrag åt Mussolini
och fascistpartiet att hålla i yxskaftet när nedskärningar och försämringar för
det italienska folket verkställdes. I den korporativa staten skulle
klasshierarkierna döljas.</p><p class="MsoNoSpacing"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing">Kontaktytan mellan liberalism och fascism beskriver
Mattei så här: "Förhållandet mellan det fascistiska Italien och
Storbritannien ger uttryck för ett förvridet partnerskap där traditionella
ideologiska gränser - även mellan liberalism och fascism - kunde överbryggas
till förmån för trängande ekonomiska behov." I båda länderna vann alltså
ekonomin över politiken.</p><p class="MsoNoSpacing"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing">I slutet av sin bok gör Mattei några jämförelser med
ekonomisk åtstramning i det tjugoförsta århundradet. När man läser hennes
analyser och beskrivningar av den ekonomiska politik som fördes i Europa under
mellankrigstiden ser man likheter med vad som sker i dagens Sverige, i övriga Europa
och i andra delar av världen. Ekonomin är skild från politiskt inflytande. Vi
har självständiga centralbanker som leds av nationalekonomiska
"experter". I stället för guldmyntfot är det dollarn och euron som
styr värdet på ländernas valutor och därmed deras penningpolitik. Kapitalets
företrädare har makten över institutionerna men också makten över det
dominerande tänkandet, exempelvis den rena ekonomins idéer. Ekonomi är politik,
slår Mattei fast i Gramscis anda. Hon avslutar så sin analys med en uppmaning
till ytterligare forskning och skriver: "En sådan här historisk
undersökning av förhållandet mellan ren ekonomi, åtstramningspolitik och
fascism blir desto viktigare med tanke på att ren ekonomi utgör grunden för
dagens konventionella ekonomiska tänkesätt."</p><p class="MsoNoSpacing"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing">Matteis slutsatser vilar på ett rikligt källmaterial där
hon har använt sig av både engelskt och italienskt arkivmaterial. Hennes
framställning är kontextuell på så vis att hon citerar parlamentsledamöter i
debatter där de motiverar varför ytterligare åtstramningar är nödvändiga. För
att ge läsaren en känsla för rådande stämningslägen refererar hon till centrala
tidningar i både Storbritannien och Italien. Pressrösterna representerar både
höger och vänster från mellankrigstiden då den politiska debattens vågor
svallade som högst. Detta rikliga citerande höjer bokens läsvärde. Åtskillig
intressant sidoinformation som ger perspektiv på den beskrivna historiska
situationen finns i den omfattande notapparaten. <i>Kapitalets ordning</i> är en mycket läsvärd bok, inte minst för att den
ibland är pedagogisk på ett utmärkt vis - en god lärobok i ekonomisk analys.</p><p class="MsoNoSpacing"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNoSpacing"><span style="font-size: medium;"><i>Kaj Odelstål</i></span> </p>
<p class="MsoNoSpacing">Mattei, Clara E, <i>Kapitalets
ordning. Hur ekonomer skapade åtstramningsdoktrinen och banade väg för
fascismen</i>. (2023) Verbal förlag, Stockholm. s.445.<o:p></o:p></p>
<p> </p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-46512974633011423592024-02-05T14:13:00.003+01:002024-02-05T15:46:47.633+01:00Försvarsdepartementet svarar<p><b></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiF-FBKaYAdckoqiedu4S1DXX28hRe4jbQJifnVM1ELi-Vg6w2-_yf9eMwWeXeM5OuPZpygMfDwVIYdrlk0sP0x-f7QBit6XSLYrm_Yvnjloy57sL5bKiLXEvnonVrzDimGFGtsSRFouiMYVi64ZquTkk1EqqfLV31bT9Q_ckj20b8HTjSAkHbsRIjVNQg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="576" data-original-width="1024" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiF-FBKaYAdckoqiedu4S1DXX28hRe4jbQJifnVM1ELi-Vg6w2-_yf9eMwWeXeM5OuPZpygMfDwVIYdrlk0sP0x-f7QBit6XSLYrm_Yvnjloy57sL5bKiLXEvnonVrzDimGFGtsSRFouiMYVi64ZquTkk1EqqfLV31bT9Q_ckj20b8HTjSAkHbsRIjVNQg=w640-h360" width="640" /></a></b></div><b><br />Nära två år efter Sveriges Nato-ansökan kommer nu för första gången en kommentar till hur regeringens allianspolitik ska kunna förenas med gällande grundlag som bara medger medlemskap i "mellanfolklig organisation för fredligt samarbete".</b><br /><br />Enligt Försvarsdepartementet finns ingen konflikt med grundlagen, eftersom "det har inte ansetts" så.<p></p><div class="WordSection1">
<p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span color="windowtext"><o:p>Svaret är ett goddag, yxskaft. Frågan är om Sveriges folkvalda verkligen nöjer sig med detta? Vad säger juristerna?<span></span></o:p></span></p><a name='more'></a><p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;">Den 30 januari ställde jag några frågor i ett brev till statsrådsberedningen och tre ministrar:<br /><br /></p></div><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px; text-align: left;"><div class="WordSection1"><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;">Hej</p></div><div class="WordSection1"><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;">Det här är ett brev till hela regeringen, men i synnerhet statsministern, justitieministern och försvarsministern.</p></div><div class="WordSection1"><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;">1. Som jag har visat i min bok "Dö för Nato?" kolliderar Nato-medlemskap med gällande grundlag som enbart medger medlemskap i internationell organisation för fredligt samarbete, inte i militärallianser.</p></div><div class="WordSection1"><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;">Den frågan har aldrig behandlats offentligt, om än den tidigare försvarsministern, Peter Hultqvist, medgav att den existerade.</p></div><div class="WordSection1"><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;">Hur har regeringen tänkt lösa den knuten?</p></div><div class="WordSection1"><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;">Ska grundlagen ändras i efterhand?</p></div><div class="WordSection1"><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;">2. Den enmansutredare som skulle se på frågan om "författningsändringar" har avgett ett utlåtande Som tills vidare är hemligt. När tänker regeringen offentliggöra det?</p></div><div class="WordSection1"><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;">3. Även den ingångna DCA-avtalet, som ännu inte godkänts av riksdagen, kan innebära en kollision med grundlagen så tillvida att regeringsformen förutsätter att svenskt territorium försvaras av det svenska försvaret.</p></div><div class="WordSection1"><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;">Anser regeringen att det är ett problem?</p></div><div class="WordSection1"><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;">Jag vore mycket tacksam för ett substantiellt svar.</p></div><div class="WordSection1"><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;">Stefan Lindgren</p></div></blockquote><div class="WordSection1"><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><br />Nu har ett första svar kommit. Tydligen har grundlagsfrågan ansetts i första hand röra försvarsdepartementet:<br /><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span style="font-family: arial;"></span></p><blockquote><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span style="font-family: arial;">Försvarsdepartementet</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span style="font-family: arial;">Rättssekretariatet</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span style="font-family: arial;">Samuel Rudvall</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span style="font-family: arial;">Departementsråd</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span style="font-family: arial;"><br />Hej Stefan,</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span style="font-family: arial;">Och tack för dina frågor om Nato och DCA-avtalet.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><b><span style="font-family: arial;">Svar på frågorna 1 och 3</span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span style="font-family: arial;">Regeringen har i propositionen Sveriges medlemskap i Nato (prop. 2022/23:74) föreslagit att Sverige ska bli medlem i Nato genom att ansluta sig till nordatlantiska fördraget. Riksdagen har godkänt Sveriges anslutning till nordatlantiska fördraget (betänkande 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148). Varken regeringen eller riksdagen har gjort bedömningen att ett medlemskap i Nato skulle strida mot Sveriges grundlagar.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span style="font-family: arial;">Sverige har undertecknat avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA (Defense Cooperation Agreement, DCA). Inom Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) har det utarbetats en departementspromemoria i vilken det föreslås dels att DCA-avtalet ska godkännas, dels ett antal författningsändringar som är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet (Ds 2024:2). DCA-avtalet har inte ansetts strida mot Sveriges grundlagar. Förslagen är för närvarande ute på remiss till ett antal myndigheter, kommuner och organisationer. Därefter kommer förslagen behandlas i Lagrådet, vars granskning bl.a. avser hur lagförslag förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt (se 8 kap. 22 § regeringsformen). Riksdagens godkännande krävs för att DCA-avtalet ska kunna ingås.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span style="font-family: arial;">I betänkandet Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete (SOU 2016:64) har justitierådet Henrik Jermsten analyserat de närmare förutsättningarna enligt regeringsformen för internationella försvarssamarbeten. De slutsatser som dras i betänkandet är av intresse för dina frågor. Sammanfattningsvis konstateras att regeringsformen inte innehåller några bestämmelser som specifikt tar sikte på frågan om det finns förutsättningar för ett fördjupat internationellt försvarssamarbete som sådant och att utgångspunkten måste vara att regeringsformen inte lägger några hinder i vägen för försvarssamarbeten så länge de konstitutionella regler som har relevans för frågan iakttas vid beslutsfattandet.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><b><span style="font-family: arial;">Svar på fråga 2</span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span style="font-family: arial;">Hovrättsrådet Christer Lundh har haft ett uppdrag att som s.k. bokstavsutredare biträda Försvarsdepartementet med att se över behoven av författningsåtgärder för ett effektivt Natomedlemskap. Han redovisade sitt uppdrag den 15 december 2023. Redovisningen utgör fortfarande ett internt arbetsdokument inom Försvarsdepartementet. Förslagen behandlas för närvarande inom departementet och övriga Regeringskansliet och kommer därefter att remitteras till berörda myndigheter och organisationer m.fl. I samband med att remittering sker kommer det att publiceras.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span style="font-family: arial;"><br />Med vänliga hälsningar</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span style="font-family: arial;">Samuel Rudvall</span></p></blockquote><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; mso-line-height-rule: exactly;"><span style="font-family: arial;"></span></p></div>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-11798990373109011472024-02-02T14:45:00.004+01:002024-02-02T14:45:38.513+01:00Tre döda amerikaner - men var?<p><span style="font-family: "Times New Roman", serif;"><b></b></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg2ndZiJ4nKF8Eggo8WBndLtJ5jwXY7QegRJtOdNPWRSpIt1VmPRk1-BhJj50LqMn8duKr4gkTm-9Un0w-Ga22pqd-DX52i4ytzrIBJXXhbxeBcFG2z1rmPCSpNV6_hn9NUNEN6fTu54GZpeCKg6njjLjDZFA-mYbTIauFguH-QRsDjFeGoLC2IyIl4mps" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="832" data-original-width="676" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg2ndZiJ4nKF8Eggo8WBndLtJ5jwXY7QegRJtOdNPWRSpIt1VmPRk1-BhJj50LqMn8duKr4gkTm-9Un0w-Ga22pqd-DX52i4ytzrIBJXXhbxeBcFG2z1rmPCSpNV6_hn9NUNEN6fTu54GZpeCKg6njjLjDZFA-mYbTIauFguH-QRsDjFeGoLC2IyIl4mps=w520-h640" width="520" /></a></b></div><b>Söndag 28
januari meddelades att tre amerikanska soldater dödats och 34 skadats vid en
attack mot en plats som påstås heta Tower 22. </b><br /><br />Detta är en del av Al
Tanf-området där amerikanska trupper illegalt ockuperar delar av Syrien för att
kontrollera trafiken på huvudvägen mellan Irak och Syrien.<p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif;">Rapporteringen
hittills har inte lämnat svar på flera frågor som kan ställas.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Tower 22
ligger på den jordanska sidan av gränsen, men Jordanien insisterar på att ingen
attack hade skett på dess mark.<span></span></span></p><a name='more'></a><o:p></o:p><p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">En annan egendomlighet
är den höga andelen sårade från det påstådda drönaranfallet. Drönare används i
massor i Ukraina-kriget, men de brukar inte orsaka mer än någon handfull dödsoffer
per drönare.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Det
högautomatiserade luftvärnets kort- och medeldistansvapen (C-RAM, motsvarande
Phalanx- automatkanoner) vid basen borde ha kunnat skjuta ner vilken drönare
som helst. Varför fungerade de inte?<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">USA har
också använt Al Tanf-basen och Rukban-lägret för att husera och träna olika ISIS-fraktioner
så att de kan attackera påstådda fiender till USA. Var någon av dessa där?<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">USA hävdar
att en irakisk motståndsgrupp, som påstås stödjas av Iran, var ansvarig för
attacken. Det finns flera sådana grupper allierade med Iran i Syrien och Irak.
Vem av dem utförde attacken? Vet USA något om detta överhuvudtaget?<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Iran </span><a href="https://edition.cnn.com/middleeast/live-news/israel-hamas-war-gaza-news-01-29-24/h_8f156df3020bc7aa4ba784ca81f9c30b"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">förnekar</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif;"> all inblandning i attacken.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Attacken
är verkligen </span><a href="https://twitter.com/amalsaad_lb/status/1751665908144132366"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">en
upptrappning</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;"> </span><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">jämfört
med tidigare. President Biden har lovat </span><a href="https://www.politico.com/news/2024/01/28/americans-killed-jordan-iran-syria-00138243"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">att
besvara attacken</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Frågan blir
då var man ska svara (Syrien, Irak, Iran) och i vilken skala. Med största
sannolikhet kommer USA att trappa upp sina tidigare bombningar av den ena eller
andra irakiska motståndsgruppen. Skulle USA attackera några statliga
institutioner eller platser kommer situationen att eskalera ytterligare.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Motståndsgrupperna
kommer då försöka att än hårdare skada fler amerikanska tillgångar. Efter USA:s
mord på general Quassam Suleimani är motståndsrörelsernas övergripande mål att tvinga
bort USA från Mellanöstern.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">USA:s
omedelbara svar på attacken var att aktivera sina långdistanstankerplan:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 1.0cm;"><i><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman",serif; mso-ansi-language: EN-GB;">OSINTdefender
@sentdefender – </span></i><a href="https://twitter.com/sentdefender/status/1751762444286882207"><span lang="EN-GB" style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; mso-ansi-language: EN-GB;">0:21 UTC · Jan 29, 2024</span></a><i><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman",serif; mso-ansi-language: EN-GB;"> <o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 1.0cm;"><i><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Minst
6 U.S. Air Force KC-135 Aerial-Fueling lufttankningsplan, de flesta från March
Air Reserve Base i södra Kalifornien, är på väg mot nordost över USA och
förbereder sig att flyga över Atlanten mot Storbritannien och Europa. Jag
undrar vilken typ av flygplan de ska tanka? </span></i><span style="font-family: "Segoe UI Emoji",sans-serif; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Emoji"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">🤔</span><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">
<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Tankflygplan
används för att hålla stridsflygplan i luften i flera timmar. Skälen till att
hålla jetplan i luften behöver inte nödvändigtvis vara för att attackera någon,
de kan också användas för att förhindra att dessa plan förstörs vid en attack
på den egna flygplatsen.<i><o:p></o:p></i></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">USA har
gott om baser, hamnar, anläggningar och annat i Mellanöstern, fyllda av många
dyra jetplan (se kartan).<br /><br /></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiIezYI2kPtzlQZMTu-8GGkIIfz_MnQbLjgV0fEhVFeSR8s-ZcowINh3i03gOgZvnrIwY4we_tGBePQbyUfWmqRE3z39y54LBJ6faA4T_Zvs0Ce8GIetHB9ID6hK_lVdsmviVj7nCDkfcv6k2wY2G_xD8l18TTYvFT4sAd3d5xkHuwAouyVhylWeU6nsB0" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="593" data-original-width="593" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiIezYI2kPtzlQZMTu-8GGkIIfz_MnQbLjgV0fEhVFeSR8s-ZcowINh3i03gOgZvnrIwY4we_tGBePQbyUfWmqRE3z39y54LBJ6faA4T_Zvs0Ce8GIetHB9ID6hK_lVdsmviVj7nCDkfcv6k2wY2G_xD8l18TTYvFT4sAd3d5xkHuwAouyVhylWeU6nsB0=w640-h640" width="640" /></a></div><br /><span style="font-family: "Times New Roman", serif;">Om USA
misstänker att dessa baser kommer att attackeras kommer det att behöva massor
av lufttankerkapacitet för att rädda de jetplan som för närvarande är
stationerade på dem.</span><p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Man skulle
kunna dra slutsatsen av detta att USA kommer att attackera ett mål som är så
viktigt att det måste förbereda sig för en total svarsattack på sina egna baser
i Mellanöstern.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Det finns
flera andra möjligheter men detta verkar vara den mest troliga slutsatsen.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Låt oss nu
ta ett steg tillbaka och ta en titt på den större bilden.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Den
nuvarande eskaleringen i Mellanöstern sker på grund av det sionistiska försöket
att etniskt rensa Gaza, Västbanken och södra Libanon. USA:s aktiva stöd för
detta mål har lett till fler krig för USA i Jemen, Irak och nu i Syrien. Medan
USA hävdat att de inte vill ha ett storkrig i Mellanöstern har de gjort sitt
bästa för att få i gång ett.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Det
dystopiska beslutet av USA och dess europeiska vasaller att </span><a href="https://www.moonofalabama.org/2024/01/war-on-un-west-retaliates-against-icj-order-by-defunding-humanitarian-mission-for-palestine.html"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">stoppa</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif;"> allt stöd till UNRWA som svar på
Internationella domstolens beslut </span><a href="https://www.moonofalabama.org/2024/01/international-court-says-israel-is-likely-committing-genocide.html"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">mot</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif;"> Israels folkmord på palestinier är
en ytterligare upptrappning. Att ett dussin eller mindre av de 30 000 UNRWA-anställda
förmodligen var inblandade i händelserna den 7 oktober </span><a href="https://twitter.com/muhammadshehad2/status/1751669086596042998"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">har
varit känt i flera veckor</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">.
Att dra upp detta precis efter att ICJ:s beslut är en tydlig hämndaktion mot
hela FN-systemet.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Detta är
den regelbaserade ordningen, där USA hittar på och förkastar alla regler efter
behag och bekämpar en sedan länge etablerad internationell och humanitär lag.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 1.0cm;"><i><span lang="NO-BOK" style="font-family: "Times New Roman",serif; mso-ansi-language: NO-BOK;">Sam
Husseini @samhusseini - </span></i><a href="https://twitter.com/samhusseini/status/1751318841232122202"><i><span lang="NO-BOK" style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; mso-ansi-language: NO-BOK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">18:58 UTC · Jan 27, 2024</span></i></a><i><span lang="NO-BOK" style="font-family: "Times New Roman",serif; mso-ansi-language: NO-BOK;"><o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 1.0cm;"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Francis_Boyle"><i><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">Francis Boyle</span></i></a><i><span style="font-family: "Times New Roman",serif;"> konstaterar att med stater
(inklusive amerikanska och brittiska regeringar) som skär av finansieringen
till UNRWA, rör det sig "inte längre om att dessa stater hjälper och
uppmuntrar ett israeliskt folkmord mot palestinierna i strid med
folkmordskonventionen artikel 3(e)som kriminaliserar ”medhjälp” till folkmord. Dessa
stater bryter nu också själva direkt mot folkmordskonventionens artikel 2(c): </span></i><a href="https://www.regeringen.se/contentassets/7187cb03d74e43a89991198a13251638/konventionen-om-forebyggande-och-bestraffning-av-brottet-folkmord-genocide-so-195264/"><i><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">”att uppsåtligen påtvinga gruppen
levnadsvillkor, som äro avsedda att medföra dess fysiska undergång helt eller
delvis ...”</span></i></a><i><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">
<o:p></o:p></span></i></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">ICJ är den
högsta oberoende domstol som mänskligheten har. USA och dess ombud har beslutat
att bekämpa världens fastställda lagar.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Det är den
regelbaserade ordningen som slår mot alla som inte följer den. Det är det unipolära
förflutna som bekämpar den växande multilaterala framtiden. En farlig tid.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">Som Arnaud
Bertrand </span><a href="https://twitter.com/RnaudBertrand/status/1751802441702760548"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman",serif; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV; mso-font-kerning: 0pt; mso-ligatures: none;">citerar</span></a><span style="font-family: "Times New Roman",serif;">: </span><span style="font-family: "Times New Roman", serif;"><i>"Den
gamla världen dör och den nya världen kämpar för att födas: nu är monstrens
tid." </i>(</span><span style="font-family: "Times New Roman", serif;">Antonio
Gramsci)</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif;"><i>Källa: Moon of Alabama<br /></i><br />Översättning: Lennart Palm</span></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 1.0cm;"><i><span style="font-family: "Times New Roman",serif;"><br /></span></i></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 1cm; text-align: left;"><i><span style="font-family: "Times New Roman",serif;"><o:p></o:p></span></i></p>stefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.com0